Detaljerad information för diarienr 2012-4140  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Övrigt generellt
Beslutsdat: 2012-10-24
Namn: Lundh, Anna
Titel: Fil doktor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Högskolan i Borås - Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap
Projekttitel: Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969
Project title: Reading, traditions and negotiations: Reading activities in Swedish classrooms 1967-1969
Värdhögskola: Högskolan i Borås
SCB-klassificering: Pedagogik, Övrig annan samhällsvetenskap, Övrig annan humaniora
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2013 2014 2015
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  1474000 1510000 1471000
Beskrivning: Barns och ungas läsning är omdiskuterad. Idag, i början av 2010-talet, pågår i Sverige en stundtals hätsk debatt om hur läsande i skolan bör se ut. Dessa diskussioner tar ofta sin utgångspunkt i förändringar inom medielandskapet och huruvida digitala verktyg är lämpliga att använda i läsundervisningen i den svenska skolan. Den här typen av diskussioner är inte unika. I perioder av snabba samhälleliga förändringar, där nya tekniker, medieformat och genrer utmanar traditionella sätt att ta till sig skriven text, uppstår ofta laddade diskussioner om vad förändringarna innebär för barns och ungas läsning. Forskningen om läsning och läsandets historia har rört sig från ansatser som söker efter avgörande, revolutionerande skiften i läsandet som tradition, mot analyser av hur det vid ett givet historiskt tillfälle kan existera flera olika lästraditioner, och dessutom möjligheter för den enskilde läsaren att på olika sätt göra motstånd mot, anpassa sig till eller omförhandla dessa traditioner. Det är utifrån en sådan utgångspunkt som LÄST-studien genomförs. Genom en historisk studie av läsning under sent 1960-tal skapar vi en förståelse för de sociala och kulturella förutsättningar för läsning som byggdes upp under 1900-talet, och som dagens diskussioner kan jämföras med. Skolan har stor betydelse för hur läsande tar form i ett samhälle. I skolan lär sig barn att avkoda skriven text, men de socialiseras också in i vidare kulturer och värderingar rörande läsning. Grundskolan som institution var ny och under förändring under den period som studeras inom LÄST och projektet kan därmed ge nya kunskaper kring hur grundskolans lästraditioner formades. Läsning i dagens skola studeras utifrån en rad perspektiv och med hjälp av flera sorters metoder, inklusive sådana där läsande studeras i realtid genom observationer och videoinspelningar. Inom den läshistoriska forskningen har, av förklarliga skäl, andra metoder använts för att fånga läsandet som historiskt fenomen. I LÄST utforskas läsandets historia på ett innovativt sätt, då den bygger på ljud- och videoinspelningar gjorda 1967-1969 i 80 mellanstadieklasser i västsvenska grundskolor. Dessa inspelningar gjordes inom ramen för ett pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, Didaktisk Processanalys. Genom digital tillgång till dessa inspelningar ges möjligheten att studera läsande i grundskolan både som historiskt fenomen, och som vardagsinteraktion. Syftet med LÄST är att undersöka hur läsning som aktivitet tog form och förhandlades i svenska mellanstadieklassrum i slutet av 1960-talet. LÄST kommer att genomföras under tre år. Utifrån DPA-projektets ljud- och bildinspelningar, samt med hjälp av ett omfattande bakgrundsmaterial kommer vi att bygga upp ett antal fall som illustrerar hur läsning som aktivitet tog form i de studerade skolorna. Vi kommer i första hand att välja ut ett antal lektioner i ämnet svenska och kristendom för att genom dessa undersöka hur olika läsaktiviteter presenteras för och genomförs av eleverna. LÄST kommer på så vis att bidra till metodutvecklingen inom historiskt orienterad läsforskning, och rymmer goda möjligheter till bedömning av hur ett material som DPA-samlingen kan användas och vilken typ av problem som kan och inte kan belysas med hjälp av ett material av denna karaktär. LÄST kombinerar ett elevperspektiv, som ofta eftersträvas i nutida klassrumsforskning, med ett intresse för läsandets historia. Efterkrigstidens läskultur är ett viktigt forskningsobjekt. Det är i denna kultur som vi idag ser att nya tekniker för produktion, distribution och konsumtion av skriven text inympas. Det är genom denna kultur som vi förstår nya medier, och som vi kan tolka dem som hot eller löften för läsandets framtid som kulturellt, samhälleligt fenomen. För att bättre kunna förstå förändringar vad gäller läsande idag, krävs en förståelse för dess historia. En sådan förståelse kommer LÄST att bidra till.