Detaljerad information för diarienr 2012-1117  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Övrigt generellt
Beslutsdat: 2012-11-19
Namn: Hallberg, Margareta
Titel: Professor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Projekttitel: Samproduktionen av samhällsvetenskap och samhälle: exemplet lyckoforskning
Project title: The co-production of social science and society: the case of Happiness studies
Värdhögskola: Göteborgs universitet
SCB-klassificering: Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykolo, Övrig annan samhällsvetenskap, Övrig annan human
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2013 2014 2015
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  1000000 1000000 1000000
Beskrivning: Den moderna välfärdsstaten har kommit att bli allt mer beroende av samhällsvetenskaplig forskning, både för att förstå olika typer av sociala problem och för att förändra samhället till det bättre. Utbytet mellan samhällsvetare, å ena sidan, och politiker, samhällsplanerare och nyhetsmedia, å den andra, är numera omfattande, och politiska åtgärder är ofta baserade på storskaliga samhällsvetenskapliga enkätundersökningar. Detta gör det angeläget att studera samhällsvetenskapens utveckling, beskaffenhet och påverkan på samhället. Med perspektiv från vetenskaps- och teknikstudier (science and technology studies, STS), undersöks ett relativt nytt och snabbt växande samhällsvetenskapligt forskningsfält, nämligen den empiriska lyckoforskningen. Denna är genomgående kvantitativ, och inriktad på att förklara olika typer av lyckoskillnader. Den psykologiska grenen av lyckoforskningen intresserar sig för skillnader mellan individer medan den sociologiska, statsvetenskapliga och nationalekonomiska grenen tenderar att fokusera på skillnader mellan nationer. Forskningen kännetecknas också av en mycket hög grad av specialisering: man forskar på välavgränsade problem och resultaten publiceras i artikelform. Men detta hindrar inte forskarna från att samverka med det omgivande samhället på olika sätt, t ex genom att samarbeta med politiska partier, skriva självhjälpsböcker eller svara på frågor från journalister. Det finns också tecken på att allt fler politiker börjar betrakta ökad lycka som ett centralt politiskt mål. Detta projekt studerar lyckoforskningens etablering och beskaffenhet, med särskilt fokus på dess vetenskapliga kontroverser och spridningen av forskningens rön ut till det omgivande samhället. Projektet vill ge en samlad bild av ett aktuellt men problematiskt forskningsfält med stor samhällelig betydelse. Projektet består av tre delar, var och en med en avgränsad tematik som återspeglar projektdeltagarnas kompetenser och intressen. I den första delen studerar vi områdets utveckling och institutionalisering, och vi utgår i hög grad från antagandet att lyckoforskningen har samproducerats med det omgivande samhället. En central hypotes är att den samhälleliga lyckoforskningen till stor del har formats av det politiska systemets behov, och en annan att den psykologiska lyckoforskningens utveckling är förknippad den så kallade positiva psykologin, som i sin tur är relaterad till självhjälpsindustrin. I den andra delen studerar vi de empiriska och metodologiska kontroverser som finns inom lyckoforskningen, t ex oenigheter kring det genetiska arvets kontra miljöns betydelse för vår lycka, och om ökad materiell välfärd gör oss lyckligare samt hur lycka ska definieras och mätas. I den tredje delen undersöker vi något som är föremål för heta diskussioner inom forskningsfältet STS, nämligen om vi som vetenskapsteoretiker kan bidra till utvecklingen inom det forskningsfält vi studerar, eller om vi är dömda till att ?parasitera? på den forskning som andra bedriver. I vårt fall är den stora frågan om lyckoforskningen kan utvecklas genom att den får ta del av den vetenskapsteoretiska forskningen om just lyckoforskningen, det vill säga om vi genom att studera lyckovetenskapen kan utveckla en expertis som kan komma denna forskning till godo. För att studera lyckoforskningens framväxt, utveckling, kontroverser och samhälleliga påverkan, använder vi oss av väl etablerade teorier och metoder STS. I projektets första del använder vi oss av bibliometriska metoder, textanalys och intervjuer med nyckelpersoner inom fältet. I den andra delen gör vi dels en jämförande analys av vetenskapliga artiklar, dels kontroversstudier där vi försöker klarlägga i vilken grad de meningsskiljaktigheter som finns beror på så kallade utomvetenskapliga faktorer. Den tredje delen är mer explorativ, då den knyter an till en aktuell och pågående diskussion inom STS. Detta är ett av flera skäl till varför forskare från vetenskapsteori och filosofi kommer att samarbeta i projektet. Projektet resulterar i ny kunskap om lyckoforskningens institutionaliseringsprocesser och kontroverser. Även flera frågor om lycka och lyckoforskning, med mycket stor samhällelig relevans, kommer att besvaras. Framför allt bidrar, dock, projektet med kunskap om hur samhällsvetenskap och forskning om lycka är medskapande av det samhälle vi lever i.