Detaljerad information för diarienr 2011-5509  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Övrigt generellt
Beslutsdat: 2011-10-21
Namn: Lundström, Ulf
Titel: Fil doktor Kön: Man
Univ./Institution: Umeå universitet - Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
Projekttitel: Inkluderande och konkurrerande? Gymnasieskolan i skärningspunkten mellan social inkludering och marknadisering.
Project title: Inclusive and competitive? Working in the intersection between social inclusion and marketisation in upper secondary school.
Värdhögskola: Umeå universitet
SCB-klassificering: Pedagogiskt arbete, Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2012 2013 2014 2015
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  1629000 2252000 2319000 704000
Beskrivning: Inkluderande och konkurrerande? Gymnasieskolan i skärningspunkten mellan social inkludering och marknadisering. De senaste årens snabba utveckling av en svensk skolmarknad har förändrat arbete och prioriteringar påtagligt på gymnasieskolorna. När den utbildningspolitiska avsikten att skolan ska bidra till social inkludering och jämlikhet paras med marknadstänkandet, ställs skolans personal och elever inför nya situationer och utmaningar. Konkurrensen mellan skolor, fristående såväl som kommunala - har ökat kraftigt främst under de allra senaste åren, vilket är en orsak till att forskningen på området är tämligen begränsad. Ett undantag är forskningsprojektet Gymnasiet som marknad som avslutas i april 2011. Föreliggande ansökan bygger vidare på detta projekt. Den fråga vi här tar fasta på är hur lokala aktörer - kommuner, skolor, rektorer och lärare - i praktiken förenar kraven på konkurrenskraft och effektivitet med kraven på social inkludering och stöd för alla elevers utveckling, samt hur eleverna förhåller sig till denna praktik. Också den nya gymnasiereformen (Gy 11) som träder i kraft höstterminen 2011 gör studien angelägen. Den svenska undersökningen kompletteras med en delstudie i England där reformer som infördes på slutet av 1980-talet byggde på starka inslag av marknadstänkande. Detta medförde stora förändringar av organisation, ledarskap och skolkultur. Valfrihetstrenden resulterade också i att de sociala skillnaderna förstärktes. Jämförelsen mellan England och Sverige kan bidra till en djupare förståelse av hur social inklusion och marknadstänkande formas i olika typer av välfärdsstater. Forskningsprojektets syfte är att bidra med ny kunskap om hur aktörer på kommunal och skolnivå möter krav på social inklusion i en konkurrenssituation, och vilka resultat deras agerande får. Projektet ska besvara några övergripande frågor: Hur resonerar och agerar kommunala tjänstemän, gymnasielärare och skolledare för att förena krav på konkurrens och social inkludering och jämlikhet? Vilka slags skolledare formas i detta nya sammanhang och hur bidrar de själva till att forma det? Hur formas lärares arbete, skolkultur, undervisning och klassrumspraktik? Hur förhåller sig eleverna till sin utbildning i den nya gymnasieskolan? Vilka svar ger en engelsk fallstudie på de ovanstående frågorna och hur utfaller en jämförelse av den med de svenska fallen? Projektet innehåller en kombination av metoder för att samla in information: (a) enkät riktad till nyckelpersoner på kommunal nivå, (b) intervjuer med elever, lärare, rektorer och nyckelpersoner på kommunnivå, (c) insamling av dokument och statistik på skol-, kommunal och nationell nivå, (d) observationer av situationer i skolvardagen såsom undervisning och personalmöten. Det är en viktig fråga att undersöka hur de socialt utjämnande och inkluderande ambitionerna med skolan uppfattas och förverkligas i mötet med dagens starka marknadstrend. En utgångspunkt för projektet är att detta möte får konsekvenser för hur social inkludering i skolan konkret definieras och förverkligas. Svaren på projektets forskningsfrågor antas vara användbara för skolans yrkesverksamma och ge underlag för beslutsfattare på olika nivåer. Projektets resultat kommer att redovisas i internationella vetenskapliga artiklar och genom presentationer på forskarkonferenser. Vi avser också att sprida resultaten i samhället, till exempel i populärvetenskapliga tidskrifter, samt i dialog med yrkesverksamma i skolan och kommunerna, på studiedagar, konferenser och liknande sammanhang.