Detaljerad information för diarienr 2011-2068  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Kulturgeografi
Beslutsdat: 2011-10-19
Namn: Ejermo, Olof
Titel: Docent Kön: Man
Univ./Institution: Lunds universitet - Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE)
Projekttitel: Vilka är svenska uppfinnare? Individuella vägar och produktiva miljöer
Project title: Who are Swedish inventors? Individual Pathways and Productive Milieus
Värdhögskola: Lunds universitet
SCB-klassificering: Ekonomisk geografi, Företagsekonomi, Nationalekonomi
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2012 2013 2014
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  1250000 1250000 1250000
Beskrivning: Vilka är svenska uppfinnare? Hur påverkar de samhället och hur påverkas de av samhället? Uppfinnare är, trots en hög grad av organisering av innovationsprocesser i företagens forskning och utvecklingsavdelningar och bland universitetens forskningscenter, av stor betydelse både som individer och som delar i ett större sammanhang; Sverige är ett av de länder i världen med flest patent per capita. I projektet kommer uppfinnarnas individuella egenskaper såsom utbildning, ålder och kön att analyseras. Men uppfinnare och deras resultat uppstår inte i ett vaccum. Tvärtom menar innovationslitteraturen att interaktionsprocesser bland företag och mellan sektorer (t ex tillverkning, service och offentlig sektor) är centrala för att förbättra och utveckla produkter och processer. Detta projekt fokuserar på interaktionen mellan uppfinnare och det omgivande samhället. Projektet kommer att besvara frågan om vilka egenskaper hos uppfinnare som i samverkan med olika miljöer bidrar till nya uppfinningar. Dessa miljöer kan bestå av företag, universitet eller forskningsinstitut, och deras geografiska placering är av stor vikt eftersom fysisk närhet underlättar interaktionsprocessen. Projektet kommer också att kvantitativt belysa uppfinningars betydelse för uppkomsten och tillväxten av nya företag. Genom sammanställning av data från europeiska patentverket över svenska uppfinnare på individnivå och med koppling till individregisterdata hos totalbefolkningen kommer en heltäckande bild av uppfinnares egenskaper och arbetsplatstillhörighet att skapas. I dagsläget har 80% av alla uppfinnare från och med 2004 och mer än 18000 unika uppfinnare totalt, redan kopplats samman med sådana register. Identifieringen av de för uppfinnare viktiga miljöerna sker genom att följa uppfinnare bakåt i tiden i registerdata och där studera deras anknytning till olika typer av organisationer. Därigenom kan vi identifiera gemensamma miljöer där uppfinnare har passerat eller är verksamma. Vidare kommer vi att kunna följa individers utbildningsbakgrund bakåt i tiden. Datamaterialet visar att från 2004 har över 80% av svenska uppfinnare universitetsutbildning och mer än 25% forskarutbildning, vilket antyder att utbildningsnivån har betydande inverkan på benägenheten att uppfinna. Eftersom vi även kan härleda huruvida individer är eller har varit anställda vid universitet och högskola, bidrar projektet till en mer sammansatt bild av lärosätenas betydelse för att direkt eller indirekt påverka svensk patentering. Vi kommer vidare att studera uppfinningarnas påverkan på befintliga, respektive nystartade företag, genom användande av SCB:s "Företagens och arbetsställenas dynamik" (FAD). FAD utgår från individerna i företagen. Om samma uppsättning individer ingår i ett företag ett år samt i ett annat nästföljande år, men där företagen har olika organisationsnummer anses det senare inte som ett nytt företag. På detta sätt kan företagsstarter respektive nedläggningar som utgör ett företag bättre karaktäriseras, vilket undviker problem med sammanslagningar och ombildningar som annars stör studier av företagsdynamik. En kartläggning görs av hur uppfinningar bidrar till tillväxt i nya företag och befintliga företag både baserat på sysselsättning och förädlingsvärde i FAD. Studier av innovationsprocessen på individnivå är ovanlig och ur forskningssynpunkt innebär projektet att för första gången kan ett heltäckande kvantitativt material med individuella uppfinnare kopplade till registerdata användas. Det är av stor vikt för resultatens generaliserbarhet. Dessutom befinner sig projektet i gränssnittet mellan två traditioner av forskning där innovations- respektive entreprenörskapsforskning oftast utförts separat. För beslutsfattare kommer projektet bidra till information om patentering där anställda är involverade. Detta har direkt betydelse för debatten om det svenska lärarundantaget som anger att forskaren har äganderätt till sin uppfinning, medan ägandet i andra länder tillfaller universiteten. Datamaterialet ger oss också en viktig pusselbit när det gäller att mäta enskilda universitets produktivitet i termer av patent, vilket försiktigt använt kan fungera som en utvärderingsindikator för forskning när det gäller de anställdas patent samt för utbildning när det gäller tidigare studenters patent. I ett större sammanhang innebär projektet att innovationsprocessen, som av många anses som avgörande för ekonomisk tillväxt, belyses från ett mikroperspektiv.