Detaljerad information för diarienr 2011-1917  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Kognitionsforskning
Beslutsdat: 2011-10-19
Namn: Holm, Linus
Titel: Fil doktor Kön: Man
Univ./Institution: Umeå universitet - Institutionen för Psykologi
Projekttitel: Kausala samband mellan timing och kognition
Project title: The causal relationship between cognitive processing and brief interval timing
Värdhögskola: Umeå universitet
SCB-klassificering: Psykologi (exklusive tillämpad psykologi)
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2012 2013 2014
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  900000 900000 900000
Beskrivning: Subtila pauser i en konversation signalerar att en ny talare kan ta vid i samtalet utan att vara oförskämd. Förmågan att uppfatta och producera tidsintervaller är grunden för tal, hantering av verktyg, musik och många rituella beteenden i vitt skilda kulturer. Det är känt att timing ? tidsmässig beteendereglering - över längre perioder som flera sekunder, minuter och timmar förutsätter högre kognitiva funktioner. Men det är ännu oklart vad som möjliggör timing i nuet, trots att tidsintervall under en sekund kan ha större betydelse för vår vardag genom att möjliggöra konversation, att undvika kollision och att interagera med föremål. Den centrala frågan är om samma kognitiva mekanismer används oavsett vilka tidsramar vi hanterar. Tidigare studier visar att hantering av tidsperioder längre än ungefär en sekund kräver exekutiva funktioner, som bl.a. reglerar minne, uppmärksamhet och beslutsfattande. Exekutiva funktioner gör det möjligt för oss att upprätthålla uppmärksamhet på en uppgift i en störande miljö och att utföra två olika saker samtidigt. All tidskontroll oavsett tidshorisont förutsätter en framtidsprognos. Även i det korta intervall när slagverkaren avgör nästa trumslag, måste hon inleda rörelsen i rätt tid baserat på minnet av förra slaget och det avsedda intervallet, för att slå i takt. Ytligt sett finns det alltså inga skäl att förklara tidskontrollen i korta intervall med andra mekanismer än de som reglerar tid över flera sekunder, minuter eller timmar. Forskarlaget har nyligen funnit att individuella variationer i både taktknackning och kognitiv förmåga samvarierar med anatomiska skillnader i frontalloberna, vilka har välkänt stor betydelse för exekutiva funktioner. Så långt verkar det troligt att exekutiva funktioner reglerar korta tidsintervall. Men många djurarter utan vare sig exekutiva funktioner eller frontallober uppvisar tidskontroll över såväl korta som långa tidsintervall. Papegojor kan vagga med i ljudrytmer och nötskrikor väljer ordningen i vilken de äter gömd mat efter födans hållbarhet. Dessutom verkar det vara väldigt enkelt för människan att kontrollera korta intervall. En alternativ förklaring till exekutiv kontroll av tid kan därför vara att timing är en konsekvens av basala egenskaper i nervsystemet, exempelvis precist synkroniserad signalering mellan nervceller. En sådan grundläggande egenskap skulle samtidigt kunna påverka timing och exekutiv kontrollförmåga och förklara de väl dokumenterade samband som finns mellan timing och kognitiva mekanismer. För att få ett tydligt svar på frågan om vad som styr timing i korta tidsintervall kommer det här projektet att testa de kausala sambanden mellan timing och kognitiva mekanismer. Timing mäts enligt etablerad metodik genom att analysera små avvikelser i sekvensen av intervaller som personer genererar genom att knacka takten på en elektronisk sensor. Ett sätt att avgöra om exekutiva funktioner är inblandade i en uppgift kan vara att införa en störning. När vi delar uppmärksamhet mellan två uppgifter presterar vi sämre i respektive uppgift, om de kräver exekutiva funktioner. Det här projektet kommer systematiskt att undersöka hur exekutivt krävande uppgifter påverkar timing. Om exekutiva uppgifter leder till försämrad timing stödjer det hypotesen att exekutiva funktioner är inblandade. För att få ett känsligt och kontinuerligt mått på exekutiva funktioner i takthållning ska vi registrera ögonrörelser på försöksdeltagarna medan de utför uppgifterna. Ögonrörelser påverkas av delad uppmärksamhet. Räknar man baklänges medan man kör bil, gör man betydligt kortare ögonrörelser, och kommer inte att flytta blicken lika ofta. I våra experiment är dock konsekvenserna inte lika allvarliga som vid bilkörning, men ögonrörelseeffekterna bör bli desamma. Vi har redan genomfört ett par experiment med delad uppmärksamhet under taktknackning. Resultaten antyder att förmågan till taktknackning inte påverkas nämnvärt av krävande konkurerande uppgifter i intervall under en sekund. Det talar alltså för förklaringen att timing i korta intervall är en mer grundläggande egenskap i nervsystemet. Projektet kommer att ge viktig kunskap om hjärnans funktion och organisation. Resultaten från projektet kommer dessutom att utgöra ett centralt bidrag till nuvarande teorier om hur människan hanterar korta tidsintervall. Det skulle också förbättra förståelsen för patienter med nedsatt tidsskicklighet och kognitiv prestation såsom personer med Parkinsons sjukdom och ADHD.