Detaljerad information för diarienr 2010-4869  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Värdefrågor
Beslutsdat: 2010-10-21
Namn: Öhrn, Elisabet
Titel: Professor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för pedagogik och specialpedagogik IPS
Projekttitel: Skolprestationer och kön. Om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor
Project title: Achievement and gender. On teaching, youth groups and local conditions
Värdhögskola: Göteborgs universitet
SCB-klassificering: Utbildningssociologi, Övrig pedagogik
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2011 2012 2013
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  1700000 1790000 1830000
Beskrivning: Aktuell betygsstatistik för grundskolan visar att flickor på gruppnivå ligger omkring tio procent högre än pojkar. Lyssnar man till mediala och politiska debatter är det lätt att få intrycket att denna könsskillnad är ett nytt fenomen och att pojkars situation nu är betydligt mer bekymmersam än tidigare. Att flickor som grupp har högre betyg än pojkar är dock inte nytt, utan ett välkänt mönster både i Sverige och andra västländer. Inom forskningen förklaras det ofta utifrån att tydligt skolengagemang och hårt skolarbete är mer förenligt med dominerande femininiteter än maskuliniteter. Empiriskt baseras sådana tolkningar till stor del på studier av relationer och hierarkier inom kamratgrupper och vad som krävs av flickor och pojkar för att bli populära och positionera sig i gruppen. Däremot studeras sällan vad undervisningen betyder i sammanhanget. Teoretiskt är det dock rimligt att se både ungdomsgruppen och undervisningen som central för utvecklingen av könade förståelser av skolprestationer. I projektet utgår vi från en sådan tolkning och menar att det därmed krävs att också skolinstitutionen och den konkreta undervisningen analyseras för att förstå könsmönster i skolprestationer. Ungdomars föreställningar om kön, prestationer och betyg studeras i projektet både med avseende på hur dessa på en symbolisk nivå framställs i undervisningen och vad som förväntas av, värderas och avkrävs olika grupper av flickor och pojkar. Därtill tar projektet fasta på forskning som pekar på skillnaderna mellan lokala omgivningar när det gäller att erbjuda olika ungdomsgrupper arbete och försörjning och studerar utifrån det hur ungdomar i olika kontext ser på betydelsen av skolprestationer och betyg för framtiden. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur relationen kön och skolprestation förstås och kommuniceras i olika undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Övergripande frågor att studera är a) Vilka föreställningar om skolprestationer och betyg uttrycker ungdomar i samtal med varandra? Hur relaterar dessa till dominerande femininiteter och maskuliniteter i kamratgruppen? b) Vilka föreställningar om skolprestationer, betyg och kön kommuniceras i undervisningen? c) Hur ser ungdomarna i olika lokala omgivningar på betydelsen av skolprestationer och betyg för sitt nuvarande och framtida liv? Detta kommer att studeras empiriskt i en etnografisk studie om totalt nio klasser i årskurs nio. I var och en av klasserna genomförs observationer av undervisningen med fokus på vad som kommuniceras om skolprestationer, betyg och kön såväl symboliskt som i relation till konkreta elever och elevgrupper. Detta inkluderar kommunikation både inbördes mellan elever och mellan elever/lärare. Därtill genomförs intervjuer med elever om hur de för egen del ser på betydelsen av skolprestationer och betyg. Det senare antas variera mellan olika lokala omgivningar, med olika förutsättningar för fortsatta studier och yrkesarbete. Den empiriska studien omfattar därför skolor från olika omgivningar. Projektet vill också ta hänsyn till att enskilda skolor i socioekonomiskt likartade områden skiljer sig åt med avseende på medelbetyg. Urvalet görs därför så att det inkluderar skolor från såväl arbetarklass- som mellanskiktsområden med, inom var och en av dessa, olika betygsnivåer.