Detaljerad information för diarienr 2010-1860  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Idé- o lärdomshistoria - tom 2010
Beslutsdat: 2010-10-26
Namn: Fridlund, Mats
Titel: Fil doktor Kön: Man
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Projekttitel: Terrorns spridning: Teknik och materialitet i terrorismens transnationella tillblivelse, 1866-1898
Project title: Spreading Terror: Technology and Materiality in the Transnational Emergence of Terrorism, 1866-1898
Värdhögskola: Göteborgs universitet
SCB-klassificering: Teknikhistoria, Vetenskapshistoria, Ekonomisk historia
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2011 2012 2013
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, övrig forskning
  530000 530000 530000
  Projektbidrag/Vetenskapsrådet, övrig forskning   -265004
  Projektbidrag/Vetenskapsrådet, övrig forskning   265004
Beskrivning: Terrorismens spridning: Teknikens betydelse för terrorismens uppkomst och globalisering vid 1800-talets slut Vilka är terrorismens bakomliggande orsaker - ideologier eller teknologier? Terrorism som en modern taktik för utövandet av representativt våld för att skapa fruktan och kommunicera politiska budskap, startade i 1870-talets Ryssland. varefter politiska radikaler anammade den nya metoden internationellt så att terrorism vid sekelskiftet 1900 var en globalt använd och igennkännbar politisk praktik. Detta forskningsrojekt utmanar uppfattningen att terrorismens uppkomst primärt har ideologiska orsaker. Detta gör det genom en studie av teknikens roll i uppkomsten och den globala spridningen av den moderna icke-statlig terrorismen under perioden 1866-1898. Existerande forskning har betonat betydelsen av de olika nya ideologier som uppkom under 1800-talet som nationalism, anarkism, socialism och antikolonialism och vilka omfattades av militanta radikaler runt om i världen under 1800-talets slut. Vad som är mindre känt är vilken roll som nya tekniker hade för terrorismens uppkomsten och dess internationella spridning. Projektet undersöker vilken betydelse som modern avancerad och kommersiell teknik hade för den moderna terrorismens genombrott genom ett antal fallstudier fokuserade på tre teknologier - revolvrar, sprängämnen och tryckpressar. Alla dessa var kommersiella teknologier vilka approprierades och modifierades av militanta radikaler för revolutionära ändamål. Revolvern blev under senare delen abv 1800-talet en massproducerad konsumentprodukt och kom att användes för en ny form av offentliga lönnmord av härskare, politiker och statsrepresentanter. Nya vetenskapsbaserade sprängämnen, framför allt i form av Alfred Nobels dynamit, utnyttjades för att utveckla små mycket kraftiga bomber som kunde bäras runt i fickan för att sedan användas i spektakulära bombattentat. Tryckpressar användes både av terrorister själva för att i underjordiska tryckerier producera flygblad och tidningar som spred hot mot dess fiender och hopp till dess anhängare och av kommersiella massproducerade nyhetstidningar för nyheter och representationer som framställde och spred ord och bilder beskrivande det nya terroristhotet. Projektet undersöker vilken kvantitativ och kvalitativ betydelse dessa tekniker kan ges för terrorismens uppkomst, etablering och globala spridning. Detta görs både genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar. De kvalitativa består av kartläggningar dels av olika vapenteknikers användning i 1800-talets politiska mord och mordförsök runt om i världen, dels i form av en genomgång av de representationer i ord och bild som gavs av terroristattentat i nyhetspress och illustrerad nyhetsjournaler. De mer kvalitativa närstudierna studerar i detalj olika representativa terroristdåd där dessa tekniker hade kritisk betydelse. Det är ett stort och varierat källmaterial som används i form av litteratur, tidskriftsartiklar och -illustrationer samt skriftligta dokument såväl somföremål från arkiv, bibliotek och museer i Ryssland, England, Frankrike, Sverige, USA och Australien. Detta vida urval av länder omfattar både stater som sparades från terroristdåd, som Sverige, och sådana vilka endast upplevde ett fåtal attentat, som USA och Australien, såväl som länder som genomlevde mer omfattande terrorkampanjer som England och Frankrike. Men terrorismen hade spridits till alla dessa under 1800-talet för även om det som för Sverige inte sprängdes någon bomb, så var hotet från terrorism en realitet för många länder runt om i världen under 1800-talets slut. På samma sätt som idag upplevdes hotet som en realitet och del av många människors liv även om det aldrig sprängdes någon bomb. Metodologiskt är fokus på vilken betydelse för uppkomsten av terrorism i olika länder som kan ges olika ´transnationella´ nätverk och processer vilket sträcker sig över landsgränser, vilken påverkan som utländsk teknik, kompetens och inspiration hade för terrorismens uppkomst och genombrott. I ett teoretiskt perspektiv står materialitetens maktmöjligheter och politiska påverkan i fokus - på vilket sätt nya teknologier eller nya användningar av gamla teknologier kan erbjuda radikalt nya möjligheter till social och politisk förändring. Är det vi eller våra ting som revolutionerar historien?