Detaljerad information för diarienr 2010-1695  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Konstnärligt område
Beslutsdat: 2010-09-21
Namn: Atienza Badel, Ricardo
Titel: Doktor Kön: Man
Univ./Institution: Konstfack - Institutionen för konst
Projekttitel: Situ-aktion: rytm, atmosfär och identitet
Project title: In situ-ing: Rhythm, Ambience and Identity.
Värdhögskola: Statens centrum för arkitektur och design
SCB-klassificering: Arkitektur, Estetik
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2011
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, övrig forskning
  150000
Beskrivning: Konceptet rytm finns inom många discipliner och har därmed en mängd betydelser. Inom musikala uttryck som dans, teater, litteratur, film, och till och med skulpturala konster representerar det en förkroppsligad relation som kan beskriva och karaktärisera cyklisk tid i fråga om rörelser (kroppsliga eller figurativa). Som ett uttryck för förhållande mellan människa och omgivning har det också använts inom samhällsvetenskap och humaniora för att fånga urbana fenomen. Ett begrepp som rytm är också samtidigt tänjbart och precist, där vissa typer av förändringar är påtagliga brott, medan andra bara är variationer av samma tema, och ytterligare andra blir komplementära eller justerade rytmer som förstärker eller förändrar utan att ta bort de rytmer som fanns innan. Rytm är också något vi kan tänka med och som genom sin direkta koppling till kroppslig upplevelse ständigt tvingar ett förhållande till hur platsen upplevs in-situ. Bland de teoretiska ansatserna att strukturera ett forskningsfält kring rytm är kanske Lefebvres och Réguliers den mest inflytelserika och genomgripande. Deras angreppssätt bygger på att försöka fånga de komplexa situationer och processer som pågår i, och i mycket utgör, stadsrummet. Angreppssättet bygger på att kombinera överblickens helhetsintryck med den upplevda, deltagande upplevelsen - och att inte bara godta de spänningar som uppstår mellan de intryck och tolkningar som kommer därav utan att göra just denna motsättning till en styrka. Deras teorier har bidragit till en utvecklad förståelse för stadsrummet som komplex upplevd helhet, men det har oftast skett som en del av forskning som behandlar andra frågor, och därmed har deras modell inte utvecklats vidare på ett genomgripande sätt. Inte heller har den konkretiserats som metod, vilket måhända är en svaghet i deras arbete. Inom samhällsvetenskaperna har dock på senare tid metoder tillkommit som det här projektet ämnar utveckla. Genom att också utsätta teorin för konkretisering utveckla metoden, liksom skapa ökad kunskap om den komplexitet i fråga om förkroppsligad och abstraherad verklighet som stadsrummet är. För detta ämnar vi utnyttja kunskap från de konstnärliga fälten för att utveckla kunskapen om rytmkonceptets möjlighet och begränsningar. Tentativt jobbar vi i första hand in-situ, för att genom platsspecifika upplevelser fånga, delta i, förändra, och skapa rytmer, som sedan kan behandlas också ur sina mer abstraherade nivåer atmosfär och identitet. Metodologiskt har vi strukturerat detta, utifrån musikaliska termer, i analys av strof, refräng, första variationen, andra variationen, och coda. De första två handlar om upplevelse på plats, om att försöka förstå och uppleva platsen, och hur återkommande besök på platsen utvecklar och förändrar förståelsen (skillnad genom repetition). Första variationen utgår från överblicken och den utomstående betraktaren, medan andra variationen handlar om att förändra, förstärka eller bryta de existerande rytmerna för att se var gränser går, men också för att lyfta fram och hitta de rytmer som annars skulle kunna missas. Coda, till slut, handlar om reflektion och dokumentation, i samarbete med en internationell referensgrupp. Metodologiskt kräver detta även utveckling av dokumentationsmetoder, allt ifrån notation till ljud- och videoupptagningar kommer användas och utvecklas som forskningsredskap parallellt med en viss användning av mer traditionella metoder för att kunna fånga komplexiteten och motsättningen mellan överblick och deltagande. Utvecklingen av dessa dokumentations- och analysmetoder är viktig för metoden i sig men också ett viktigt bidrag till samhällsvetenskaper och humaniora i stort. I ett större perspektiv bidrar projektet, utöver metodologisk utveckling, till en ökad kunskap om stadsrummets komplexa (o)organisation. Ett aktivt förhållningssätt till rytm bygger en kunskap om repetitioner och relationer som är fundamentala för människans liv både individuellt och gemensamt, som skapar mönster på båda dessa plan, och som är direkt påverkade av samhällsplaneringens olika insatser. Ett rytmiskt förhållningssätt tillåter också en kunskap om den mängd olika sätt som staden tas i besittning, och gör detta till utgångspunkten för förståelsen istället för problemet som skall förstås. Därmed blir en kunskap om samhällets och människors rytm, liksom naturliga och biologiska rytmer, ett starkt bidrag till en utveckling mot ett hållbart samhälle.