Detaljerad information för diarienr 2010-1547  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Medie- och kommunikationsvetenskap
Beslutsdat: 2010-10-26
Namn: Andén-Papadopoulos, Kari
Titel: Docent Kön: Kvinna
Univ./Institution: Stockholms universitet - Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK)
Projekttitel: Lokala ögonvittnen till globala kriser: Medborgar-skapade bilders betydelse för ledande nyhetsorganisationer och deras publiker i Sverige och England
Project title: I-Witnessing: Global Crisis Reporting Through the Amateur Lens
Värdhögskola: Stockholms universitet
SCB-klassificering: Medie- och kommunikationsvetenskap
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2011 2012 2013
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, övrig forskning
  1468000 1468000 1468000
Beskrivning: Detta internationella komparativa forskningsprojekt syftar till att undersöka hur ledande nyhetsorganisationer och deras publiker i Sverige och England värderar och hanterar den ökade tillgången av användarskapat innehåll (med särskild tonvikt på bilder tagna av vanliga medborgare) i rapporteringen av kriser. Syftet med projektet är trefaldigt, nämligen att undersöka 1) hur vanliga medborgares digitala fotografier och videofilmer av specifika krishändelser (såsom olyckor, katastrofer, konflikter eller krig) används och integreras i den professionella nyhetsrapporteringen; 2) hur journalister och redaktörer uppfattar att den att professionella journalistikens normer och värderingar påverkas som ett resultat av detta; och 3) hur publiker tolkar och värderar användningen av amatörbilder i nyhetsrapporteringen från krishändelser runt om i världen. För att uppfylla dessa tre syften kommer projektet att använda tre metodologiska ramverk: 1) textuell och visuell analys av hur ledande nyhetsorganisationer i Sverige och England använder amatörbilder i sin rapportering av aktuella krishändelser; 2) intervjuer med journalister och redaktörer anställda i Sverige och England, samt 3) fokusgrupp-intervjuer med medlemmar av olika publiker i båda länderna. På senare år har bilder från medborgares privata kameror blivit en viktig ? och problematisk - ny källa för professionella nyhetsorganisationer. Idag uppmanar snart sagt alla nyhetsmedier tittare och läsare att skicka in sina personliga bilder och videor av aktuella krishändelser, en del av den samtida trenden med ?deltagande journalistik? där medborgarna i ökande grad bjuds in att samarbeta med professionella nyhetsorganisationer i skapandet av nyheter. De mest dramatiska och minnesvärda bidragen från medborgare har i detta avseende varit just ögonvittnes-bilder (både fotografier och videoupptagningar) från krishändelser fångade samtidigt som de utspelar sig. Till de mest välkända exemplen hör amatörbilderna från terror-attackerna i USA den 11 september 2001, tsunami-katastrofen i Sydostasien i december 2004 och bombningarna i Londons tunnelbana den 7 juli 2005. Idag är nyhetsredaktioner också snabba med att fånga upp bilder från distributionskanaler för amatörmaterial, såsom personliga bloggar och sociala nätverkssajter (f.a YouTube, Flickr, Facebook och Twitter). Den snabba spridningen amatörbilder från attackerna i Mumbai i november 2008, och från de folkliga protesterna mot valet i Iran i juni 2009 kan betraktas som viktiga vändpunkter i detta avseende, då de effektivt demonstrerar hur kollaborativa former av medborgar-journalistik kan lyckas med att sätta vissa händelser i centrum för det internationella samfundets intresse. Den professionella journalistikens växande intresse för amatör-bilder pekar på den ökande betydelsen av icke-professionella fotografier och videor som nyhetskällor och som material med stor publik attraktions- och genomslagskraft. Samtidigt väcker journalistikens användning av amatör-bilder många frågor som påkallar vetenskaplig belysning: Vilka specifika utmaningar reser medborgar-skapade bilder för journalistikens etablerade normer vad gäller etik, trovärdighet och källkritik? Vilka strategier använder professionella journalister för att samla in, tolka och garantera tillförlitligheten i detta material? Vilka implikationer har dessa nya bilder för hur journalistiken tilltalar sina publiker? Kan vi urskilja en ny form av estetik och sanningsanspråk i dessa bilder, som bidrar till omdefiniera den traditionella fotojournalistiken genom att etablera nya koder och konventioner för den visuella dokumentationen av kritiska nyhetshändelser? Hur inverkar amatörbilder ? med deras omedelbarhet, subjektivitet och ofta starka känslosamhet ? på publikers förmåga att relatera till avlägsna händelser, och inte minst till de lidande människor som drabbats av dessa krishändelser? Amatörbilder från konflikter, kriser och katastrofer har blivit en allt viktigare faktor när det gäller att representera och forma nyheter, och att mediera offentlighetens förståelse av viktiga krishändelser. Som ett komplement, och möjligen också korrektiv till den forskning som nu snabbt växer fram om textbaserad deltagande journalistik, är det således angeläget att också studera hur fenomenet med medborgar-skapade bilder påverkar den etablerade journalistiken och, i förlängningen, det politiska livet och publikens demokratiska engagemang och omdöme.