| Besl. instans: |
HS |
| Ämnesområde: |
Genusforskning |
|
| Namn: |
Höglund, Anna |
| Titel: |
Docent |
Kön: |
Kvinna |
|
| Univ./Institution: |
Uppsala universitet - Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Projekttitel: |
Gender and the War on Terrorism. The Justification of War in a Post-9/11 Perspective. Author: Anna T. Höglund |
| Project title: |
|
| Värdhögskola: |
Uppsala universitet |
| SCB-klassificering: |
Tros- och livsåskådningsvetenskap, Praktisk filosofi, Freds- o konfliktforskning |
| Beviljat(SEK): |
Bidragsform/Finansieringskälla |
|
2009 |
|
|
|
|
|
|
Publiceringsstöd/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning |
|
56700 |
|
|
|
|
|
 |
| Beskrivning: |
Genusaspekter på kriget mot terrorismen. Rättfärdigandet av krig efter terrorattackerna den 11 september.
Föreliggande bok analyserar terrordåden den 11 september 2001, liksom de militära svaren på dem - det så kallade kriget mot terrorismen - ur ett moralfilosofiskt och genusteoretiskt perspektiv. Inledningsvis analyseras händelseutvecklingen efter terrorattentaten den 11 september 2001 ur ett genusperspektiv, utifrån tidigare forskning omkring krig och genus. Därefter diskuteras de militära svar som följde på terrorattentaten (krigen i Afghanistan och Irak) ur ett moralfilosofiskt perspektiv, grundat i den teologiska och filosofiska tradition som rättfärdigar krig under vissa villkor. Analysen visar att dessa bägge perspektiv är nära sammanlänkade, då genusbaserade argument visade sig vara en del av det etiska rättfärdigandet av krig i allmänhet och av kriget mot terrorismen i synnerhet.
Då det folkrättsliga stödet för framför allt kriget i Irak var svagt, är det rimligt att anta att andra skäl för att rättfärdiga de militära svaren på 11 september-attentaten blev viktiga att finna. Framställningen i boken visar att argument grundade på föreställningar om genus fyllde en viktig funktion i detta arbete. I den inledande debatten efter terrorattackerna osynliggjordes kvinnor som kommentatorer. Samtidigt blev kvinnorna i Afghanistan ett slags alibi för kriget. I krigsretoriken användes symboler för traditionell manlighet, starkt kopplade till utövningen av militärt våld, på bägge sidor. Den amerikanska retoriken speglade hegemonisk, överordnad manlighet, med fokus på att vara modig, göra sin plikt samt skydda kvinnor och barn. På motståndarsidan kritiserades den amerikanska armén för att vara omanlig och inkludera även kvinnliga soldater.
Den filosofiska analysen av hur argument om rättfärdig krigföring användes i krigsretoriken kring kriget mot terrorismen visar att förespråkarna för militära svar på 11 september-attentaten har ett okritiskt förhållningssätt till läran om det rättfärdiga kriget. Genom att analysera de underliggande antagandena i teorierna visas i boken att villkoren för ett rättfärdigt krig inte uppfylldes, varken i kriget i Afghanistan eller kriget i Irak. En etisk och genusteoretisk analys av detta slag kan bidra till att fördjupa förståelsen av kriget mot terrorismen, men även av det etiska rättfärdigandet av militärt våld i stort. Genom att anlägga ett kritiskt perspektiv på traditionen om rättfärdiga krig, i form av ett genusperspektiv, visas hur rättfärdigandet av krig bygger på vissa kulturella föreställningar om genus.
Frågan om huruvida militärt våld kan vara berättigat behöver ständigt hållas aktuell. Likaså behöver diskussionen om kulturella normer för genus och våld kontinuerligt fördjupas. Terrorattackerna den 11 september och det politiska efterspelet till dem gav möjlighet att aktualisera bägge dessa frågor, då genusaspekten i global politik i denna situation blev så synlig. |
| |
|
| |
 |