Detaljerad information för diarienr 2009-4016
		Besl. instans: M Ämnesområde: Medicin generellt Beslutsdat: 2009-10-21 Namn: Carlsson, Lena Titel: Professor Kön: Kvinna Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för medicin Projekttitel: Fetma - hur prioriterar vi idag och hur behandlar vi i framtiden? Project title: Obesity - How to prioritize today and treat in the future Värdhögskola: Göteborgs universitet SCB-klassificering: Medicin, Endokrinologi, Molekylärbiologi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2010 2011 2012   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, medicinsk forskning   1300000 1300000 1300000 Beskrivning: Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är vi mitt uppe i en global fetma-epidemi. I USA är 30% av den vuxna befolkningen fet och i Sverige har fetma nästan fördubblats de senaste 20 åren. Fetma är en kronisk sjukdom som beror på samverkan mellan ärftliga och miljömässiga faktorer. När kaloriintaget överskrider energiförbrukningen lagras överskottet i fettväven och fetman är ett faktum. Det finns starka kopplingar mellan fetma och en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, och feta riskerar att avlida i förtid. Fetma leder även till försämrad livskvalitet och är kopplat till en ökad risk för sjukskrivning och förtidspension. Förutom den enskilda individens lidande så medför således den ökande fetman i befolkningen stora kostnader för samhället, dels i form av produktionsbortfall och dels som direkta kostnader i sjukvårdssystemet. Fetmakirurgi är i dag den enda behandling som ger långsiktig och kraftig viktnedgång och denna behandling räddar också liv. Det är dock inte rimligt eller ens önskvärt att operera alla feta, men idag vet vi inte vilka som ska rekommenderas denna behandling. De läkemedel som för närvarande är registrerade mot fetma i Sverige verkar genom att minska upptaget av fett i tarmen eller påverkar hjärnan så att födointaget minskas. Behandling med dessa läkemedel ger oftast inte mer än några kilos viktnedgång. Med tanke på fetmans snabba ökning är behovet av effektiv icke-kirurgisk behandling därför akut. Genom att förstå mekanismerna som leder till fetma kan på sikt nya effektivare läkemedel tas fram. För att närma oss detta mål kommer vi att studera fettvävens uttryck av signalsubstanser (s.k. adipokiner) och andra proteiner som påverkar fettcellernas funktion. Vi kommer också att identifiera gener som påverkar benägenheten att bli fet och att få fetma-relaterade följdsjukdomar. Vidare ska vi söka efter redskap (s.k. biomarkörer) som ska hjälpa sjukvården vid prioritering av patienter för fetma-kirurgi och vi ska klargöra varför fetma-kirurgi minskar risken för cancer hos feta kvinnor men inte hos feta män. Observationer av feta individer ska leda till nya hypoteser om fetmans orsaker och mekanismerna ska detaljstuderas i laboratoriet. Resultat från de experimentella studierna ska snabbt bekräftas genom studier på människa. I vår forskning tar vi hjälp av våra världsunika studier på feta individer och använder tekniker anpassade för att studera dessa. Vår SOS studie är den enda kontrollerade, prospektiva studien i världen där de långsiktiga effekterna av fetma-kirurgi jämförs med den konventionella fetma-behandling som erbjuds i primärvården. Studien, som är pågående, omfattar 2010 patienter som genomgått fetmakirurgi och 2037 kontroll patienter som undersökts regelbundet under ett genomsnitt av 12 år. En annan studie, den s.k. Sib Pair studien omfattar 154 familjer med syskonpar som skiljer sig åt när det gäller fetma (BMI skillnad minst 10 kg/m2). Studien som totalt omfattar 732 individer startades för att undersöka ärftliga faktorer och alla individerna i studien är mycket välundersökta med avseende på kroppssammansättning och riskfaktorer. Teknikerna som vi använder oss av för att söka efter mekanismer som leder till sjukdom omfattar såväl avancerade molekylära och kliniska metoder som statistiska och matematiska verktyg för att analysera de stora datamängder som tas fram. Tanken är att våra studier ska förbättra dagens fetmabehandling genom att visa vilka patienter som bäst lämpar sig för fetmakirurgi och samtidigt bidra till bättre framtida behandlingar genom att ta fram ny kunskap om molekylära mekanismer som leder till fetma.