Detaljerad information för diarienr 2009-1764  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Fonetik
Beslutsdat: 2009-10-14
Namn: House, David
Titel: Professor Kön: Man
Univ./Institution: Kungliga Tekniska Högskolan - Skolan för datavetenskap och kommunikation, CSC
Projekttitel: Variation i frågeintonation i svenska
Project title: Intonational variation in questions in Swedish
Värdhögskola: Kungl Tekniska Högskolan
SCB-klassificering: Fonetik
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2010 2011 2012
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  880000 880000 880000
Beskrivning: Att ställa frågor är grundläggande för människans behov av social kontakt och för att skaffa information. I det här projektet frågar vi oss vad en fråga egentligen är och vad som gör en fråga till en fråga. Det finns många sätt att ställa frågor. Ofta använder vi frågeord som "vad" eller "varför". Man kan också markera en fråga grammatiskt genom att börja med verbet som "Är du glad?". Men ofta ställer vi en fråga utan att markera detta grammatiskt som "Du ville äta tidigt ikväll?" där frågeställaren söker ett bekräftande svar. Det finns en allmänt utbredd uppfattning att frågor har något med intonationen, eller talets melodi, att göra. Denna speciella "frågeintonation" beskrivs ofta som en hög, stigande eller hög och stigande ton i slutet av själva frågan. Men om man undersöker intonationen i frågor kommer man snart att upptäcka att frågor inte alls måste ha den typiska frågeintonationen för att uppfattas som frågor - man kan mycket väl hitta frågor med låg och fallande intonation mot slutet. Vi tror dock inte att detta ska tolkas som att intonationen inte har med saken att göra. Vår utgångspunkt är istället att förhållandet mellan intonation och frågor är mer komplext. Vi tror att det finns en variation i de intonationsmönster som förekommer i samband med frågor och att även andra faktorer än om det är en fråga eller inte spelar roll för hur frågan utformas. Det här vill vi undersöka närmare. Till att börja med vill vi få ett bättre grepp på vidden av intonationsvariationen i samband med frågor i svenska samtal. Därefter ska vi undersöka om vi kan hitta regelbundenheter i variationen och i så fall också vilka faktorer som styr. Vi kommer att titta på olika typer av frågor, vad de olika frågarna har för funktion (om de är t.ex. kontaktskapande eller informationssökande), och om talaren är en kvinna eller en man. Undersökningarna kommer att baseras på ett stort talmaterial som spelas in inom ramen för VR-projektet Spontal, vars mål är att spela in 120 samtal där två talare samtalar fritt i en halvtimme, totalt 60 timmar. Minst 60 olika talare (lika många kvinnor som män) kommer att ingå i materialet och inspelningarna kommer att slutföras under 2010. Undersökningarna kommer att använda sig av ett batteri av automatiska och manuella beskrivningar av samtalet, samtalsparterna, olika frågetyper, framhävningar och visuella gester i samband med frågorna, med mera. Dessa faktorer ställs sedan mot olika beskrivningar av melodiförloppen i samband med frågor. Resultaten kommer att ha betydelse för vår förståelse av hur samspel i dialog fungerar och för olika tillämpningar med talande agenter och syntetiskt tal.