Detaljerad information för diarienr 2009-1736  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Genusforskning
Beslutsdat: 2009-10-29
Namn: Öhman, May-Britt
Titel: Fil doktor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Uppsala universitet - Centrum för genusvetenskap
Projekttitel: Nedan Fördämningarna: Säkerhet, Risk och Resiliens vid de Sub-Arktiska Dammarna
Project title: DAMMED: Security, Risk and Resilience around the Dams in Sub Arctica
Värdhögskola: Uppsala universitet
SCB-klassificering: Teknik- och industrihistoria, Vattenteknik, Teknik och kultur
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2010 2011 2012
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, övrig forskning
  1425000 1425000 1489000
Beskrivning: Den världsomspännande exploateringen av vattendrag för elproduktion hade sin början bland annat i norra Sverige. Här åldras nu dammarna och närmar sig den livslängd som de var konstruerade för. Förutom åldrandet av de tekniska konstruktionerna, har även den omkringliggande underhållstrukturen förändrats. Det senaste decenniet har även klimatförändringarna att spela stor roll, med prognoser om förändrade flöden som kan påverka dammarna på ett sätt som de inte är konstruerade för. Kontexterna för risker, säkerhet och tänkbara konsekvenser har således helt förändrats sen dammbyggnationerna började i Sverige under 1900-talets första del. Förutom att dammarna utgör en vardaglig säkerhetsrisk för människor som lever och verkar i deras närhet, skulle ett dammbrott i en av vattenkraftsälvarna medföra omfattande skador för många år framåt, omfattande störningar av elkraftproduktionen för hela landet och därmed utgöra en fara för viktiga samhällsfunktioner. Det skulle även utgöra en allvarlig risk för människoliv. Än så länge har Sverige förskonats från de värsta tänkbara dammbrotten. 1973 överströmmades en 2,5 meter hög damm i Sysslebäck, Värmland med konsekvensen att tolv tusen kubikmeter vatten rann ut. Materiella skador var inte så omfattande, men en person omkom. Hösten 1985, i samband med kraftigt regn i Dalarna och Hälsingland, kom vattenytan att stiga över dammen vid Noppikoski, då en utskovslucka fastnat. En del av dammen förstördes och en miljon kubikmeter vatten strömmade ut. Ingen människa skadades, men de materiella skadorna blev omfattande. Under årens lopp har ett flertal incidenter inträffat, som 1983 då en läcka upptäcktes i Sveriges största vattenkraftdamm, Suorva, av en förbipasserande. Även om insatser har gjorts kontinuerligt, visar nyligen publicerade rapporter och utvärderingar på att det ännu återstår mycket att göra för att förbättra dammsäkerheten i Sverige. Dammsäkerhet analyseras idag främst utifrån tekniskt- och naturvetenskapligt håll, och främst på initiativ från företagen inom dammsektorn, medan mer breda ansatser saknas, ansatser där även de mellanmänskliga delarna analyseras, samt där frågor om hur just dammsäkerhet bör definieras lyfts upp. Detta projekt, som är supradisciplinärt och genusvetenskapligt ställer frågor som: Vems säkerhet handlar det om, vilka perspektiv har olika aktörer - historiskt, idag och för framtiden, hur används gammal och ny informations- och kommunikationsteknik i riskhantering, och hur uppfattas och används kunskaper från olika perspektiv (såväl expertis inom olika vetenskapliga och professionella områden som lokalbefolkning)? Hur kan de olika kunskaperna och perspektiven integreras för att utvidga begreppet ?dammsäkerhet? och därpå användas i utbildning av och information för olika berörda aktörer? Detta görs utifrån integrerad samverkan, på basis av ett genusvetenskapligt förhållningssätt, mellan teknik- och vetenskapshistoria; statsvetenskap; genus, teknik och organisation samt mark- och vattenresurs management där det supradisciplinära innebär att vi förutom våra egna discipliner söker involvera perspektiv från andra vetenskapliga fält, professionell expertis såväl som lokal kunskap. Utifrån främst kvalitativ forskning samt genom samverkan med nationella, lokala och regionala aktörer, söker vi efter brytningar mellan olika grundläggande frågeställningar och möjligheten att forma en så kallad ´adaptiv kapacitet´ för att analysera och hantera risker och frågor om säkerhet på olika nivåer, för olika individer och aktörer. De förväntade resultaten av projektet är ny vetenskaplig kunskap, en utveckling av nya metoder analys och hantering av risk och säkerhet förhållande till dammar samt en ökad medvetenhet om frågan. Resultaten från projektet kommer även att ha en bred och fortsatt betydelse för framtida dammsäkerhet såväl i de studerade områdena som nationellt och internationellt. Projektet förväntas bidra med nya kunskaper ifråga om avgörande anpassningar till klimatförändringar, och därmed även kunskap som är nödvändig för en hållbar utveckling. Vid sidan av akademisk publicering kommer resultaten från projektet dels att kommuniceras genom workshops där aktörerna på de olika nivåerna (lokalt, regionalt, nationellt och internationellt- inkluderande det civila samhället och små företag längs älvarna) deltar, dels genom publicering av populärvetenskapliga presentationer i bokform samt genom webbpublicering.