Detaljerad information för diarienr 2008-1639  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Rättsvetenskap
Beslutsdat: 2008-10-23
Namn: Gustafsson, Håkan
Titel: Docent Kön: Man
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Juridiska institutionen
Projekttitel: Rättslig förändring och sociala rörelser
Project title: Legal Change and Social Movements
Värdhögskola: Göteborgs universitet
SCB-klassificering: Rättsvetenskap, Rättssociologi, Sociologi
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2009 2010 2011
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  880000 880000 880000
Beskrivning: Projektet ”Rättslig förändring och sociala rörelser” syftar till att förstå hur lagar och offentliga regler (”rätten”) påverkas av sociala rörelser. Att sociala rörelser är historiskt förknippade med samhällsförändring är allmänt känt, medan deras faktiska påverkan på den rättsliga förändringen är mindre bekant. Denna påverkan sker direkt, men kanske oftare på ett indirekt men samtidigt avgörande, sätt. Arbetarrörelsen spelade till exempel en central roll i framväxten av den moderna välfärdsstaten och därmed för den följande arbetsrättsliga regleringen. Kvinnorörelsen har varit pådrivande i frågor om kvinnors ställning men också i genomdrivandet av rättigheter och jämställdhetslagstiftning. Dessa rörelser har verkat nationellt, med det har funnits starka internationella band mellan dem som ytterligare förstärkte deras möjligheter att uppnå förändringar. I efterhand är det tydligt att vissa rörelser har haft djupgående rättsliga konsekvenser men hur gick det egentligen till? Vilken faktisk roll spelade rörelsernas ageranden? Var vissa strategier och metoder mer avgörande än andra? Fanns det aktörer eller mekanismer inom rättssystemet som underlättade respektive försvårade för rörelserna att kunna påverka? Med tanke på att till exempelvis grundlagens tryck- och religionsfrihet, liksom röst- och strejkrätt var och en går att koppla till sin tids rörelser, är det förvånande att så lite uppmärksamhet har ägnats rörelsernas betydelse för rätten. Varför vissa rörelser och vissa rättsliga argument påverkar rättsbildningen och rättstillämpningen mer än andra säger också något om förutsättningarna att forma samhället – vilken inverkan kommer dagens djurrättsrörelser, globaliseringskritiska och antirasistiska rörelser att ha på rättsordningen i framtiden? Projektet genomförs genom en jämförelse mellan några sociala rörelser – mänskliga rättighetsrörelses, miljörörelser samt ”global rättviserörelser” – som delvis lyckats ”rättsliggöra” sina krav (översätta dem till lagar, rättsliga regler eller principer), men också en typ av rörelser som inte lyckats lika väl som de andra i att få rättsligt genomslag, nämligen antikärnvapenrörelser. Rörelserna berör såväl skilda rättsområden (asylrätt, ”rättvist miljöutrymme”, rättvis handel samt kärnvapenrätt) som olika rättsnivåer (Sverige, EU och internationellt) samt flera rättsliga faser (existerande lagstiftning, rättsbildningsprocessen och efterlevnadskontrollen av rättens tillämpning). Den bärande tanken för projektet är att ett framgångsrikt rättsliggörande av rörelsernas krav förutsätter en interaktion mellan aktörer inom såväl rätten som rörelserna. Både social och rättslig mobilisering antas vara nödvändig för att rörelsernas politiska krav framgångsrikt skall kunna rättsliggöras och vidareföras av professionella inom rättsväsendet och formuleras inom en rättslig diskussion. Denna rättssystemets anpassning kan å ena sidan innebära att samhällspolitiska argument blir rättsligt relevanta, men å andra sidan att argumenten töms på praktiskt innehåll genom att bli rättsliggjorda i en mer tekniskt juridisk mening. Om rörelsernas perspektiv skall omvandlas till rättslig betydelse utan att de förlorar sin kritiska karaktär krävs det att aktörer inom rättssystemet har kunskapen att åstadkomma detta översättningsarbete utifrån rörelsernas intressen, men samtidigt att det finns aktörer inom rörelserna som har tillräckligt stor kunskap om den rättsliga diskursen för att kunna göra kraven, perspektiven och värdena rättsligt relevanta. Projektet introducerar den framväxande internationella tvärvetenskapliga forskningen om sociala rörelser och rättslig förändring. Projektet resulterar huvudsakligen i empiriskt grundad teoriutveckling rörande rörelsernas rättsligt relevanta argument, legalstrategiska överväganden, samverkan mellan olika rättsanvändare samt den rättsliga aktivismens konkreta metoder och dess försök till påverkan på rättssystemet över tid. Projektets vetenskapliga bredd säkras av forskarnas långvariga förtrogenhet med tvärvetenskapliga forskningsmiljöer både nordiskt och internationellt. Gustafsson disputerade 2003 i juridik, men har även en bred kunskapsbas inom rättssociologi, rättsfilosofi, sociologi, filosofi och genusteori. Vinthagen disputerade 2005 i freds- och utvecklingsforskning och har vid sidan av rörelsevetenskaplig kompetens bred kunskap i sociologi, globaliseringsteori och internationella relationer.