Detaljerad information för diarienr 2001-5438  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Utbildningsvetenskap generellt
Beslutsdat: 2001-11-19
Namn: Esseveld, Johanna
Titel: Professor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Malmö Högskola - Teknik och Samhälle
Projekttitel: Kön och etnicitet i högre utbildning
Project title: Gender and ethnicity in higher education
Värdhögskola: Malmö Högskola
SCB-klassificering: Sociologi, Statsvetenskap
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2002 2003 2004
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  1040000 1040000 1040000
Beskrivning: Att utbilda sig för arbetsmarknaden - har det något med ens kön eller etnicitet att göra? Ja, både den svenska arbetsmarknaden och de utbildningar som leder in på den, är uppdelade i fråga om kön och etnicitet. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att könsskillnader och etnicitet reproduceras i högre utbildning? I en tid då man talar om att människor ska ingå så kallat livslångt lärande för att passa ett ständigt föränderligt kunskapssamhälle är dessa frågor av stor vikt. Projektet går ut på att undersöka på vilket sätt olika tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningar vid Malmö högskola förbereder studenterna för en ofta köns- och etniskt segregerad arbetsmarknad. På vilket sätt upprätthålls och på vilket sätt bryts segregeringen inom utbildningarna? Malmö högskola har tre perspektiv som ska genomsyra högskolans verksamhet: genus, etnicitet och miljö. För att kunna använda dessa krävs ökad kunskap om på vilket sätt högre utbildningars organisation, lärande- och kunskapsprocesser är präglade av köns- och etnicitetsmönster. Många yrken och utbildningar är behäftade med föreställningar om att de är kvinnliga respektive manliga. Det får konsekvenser för kvinnor och män både när de söker utbildningarna, och senare när de börjar arbeta. I fokus för studien står frågor som handlar om hur de olika utbildningarna präglas av inneboende mönster och strukturer som kan sägas vara laddade med föreställningar om kvinnlighet, manlighet och olika uttryck för etnicitet. Inför detta projekt har en förstudie gjorts där fyra utbildningar jämfördes. På alla dessa visade det sig att köns- och etnicitetsmönster både upprätthålls och bryts på mer eller mindre medvetna sätt och att dessa mönster även präglar kunskaps- och lärandeprocesser. Trots att tandläkaryrket numera inte är mansdominerat råder inom utbildningen en maskulint präglad akademisk kultur. Samtidigt har man infört undervisningsmetoder, som s.k. problembaserat lärande, där språket är centralt, vilket visade sig passa kvinnliga studenter, men innebar svårigheter för studenter som inte behärskar svenska perfekt. Trots den mångkulturella inriktningen på det sociala omsorgsprogrammet genomsyrade inte etnicitetsperspektivet utbildningen. Här var lärarnas olika syn på kunskap och pedagogik avgörande för om studenternas erfarenheter av köns- och ras/etnicitetsförtryck kunde tas tillvara. Inom Data- och elektroteknik menade lärarna att de behandlade alla studenter lika, samtidigt var man mån om att tillmötesgå önskemål om mer tid för dialog hos studenter med invandrarbakgrund och kvinnliga studenter. Här önskade sig de manliga studenterna fler kvinnor till programmet, för att bryta den tävlingsattityd som präglar utbildningen. Ifråga om utbildningen till interaktionsdesigner har yrket ännu inte blivit könskodat. Under en praktik på en arbetsplats visade det sig att en manlig praktikant blev betraktad som teknolog, medan en kvinnlig student uppfattades vara designer i mer konstnärlig bemärkelse. Dessa exempel visar hur inte bara kön och etnicitet utan även kunskap och utbildning kan förstås som producerade i sociala processer. Accepterat kvinnligt och manligt beteende skapas bl a i förhållande till könskodade yrken och utbildningar, som i sin tur får status av, och vars kunskapsmässiga innehåll blir beroende av köns- och etnicitetsaspekter. Även i det planerade projektet kommer vi att fortsätta undersöka dessa komplexa förhållanden. Men vi kommer att i än högre grad studera kopplingen mellan de utbildningar vi väljer och arbetsmarknaden. Det visade sig t. ex. att den samarbetsbetonade pedagogik man arbetar efter på interaktionsdesignprogrammet, inte stämmer överens med den mer konkurrensbetonade verklighet studenterna möter i arbetslivet. I projektet ingår fyra forskare: en mikrobiolog, en sociolog, en statsvetare och en idé- och lärdomshistoriker. Dessa ska bidra till projektet på olika sätt, samtidigt som gemensamma utgångspunkter, förhållningssätt, begrepp och analysinstrument utarbetas. Vi kommer att använda olika vetenskapliga metoder. Genom en längre tids deltagande observation kommer vi att få en djupare förståelse för processer där kunskap och förhållningssätt till kunskap skapas. Vi ska göra kvalitativa intervjuer med studenter, lärare och representanter för arbetsmarknaden, och textanalyser av innehållsbeskrivningar, informationsmaterial och andra dokument producerade i anknytning till utbildningarna.