Detaljerad information för diarienr 2007-4073
		Besl. instans: NT Ämnesområde: Subatomär fysik & astrofysik Beslutsdat: 2007-11-13 Namn: Fathi, Kambiz Titel: Doktor Kön: Man Univ./Institution: Stockholms universitet - Institutionen för astronomi Projekttitel: Studera galaxer som universums byggstenar Project title: Studying Galaxies as Building Blocks of the Universe Värdhögskola: Stockholms universitet SCB-klassificering: Astronomy, Extragalaktisk astronomi, Kosmologi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2008 2009 2010 2011   Anställning som forskarassistent/ Vetenskapsrådet, övrig forskning   828000 828000 828000 828000   Projektbidrag fo ass/Vetenskapsrådet, övrig forskning   172000 172000 172000 172000 Beskrivning: Studera galaxer som universums byggstenar Att förstå galaxernas ursprung och utveckling från små klumpar till dagens mångfald är en av astrofysikens och kosmologins viktigaste frågor (http://www.astronet-eu.org/). Galaxer är gigantiska ansamlingar av stjärnor, gas, stoft, och mörk materia. Galaxer klassificeras i tre huvudgupper, elliptiska, spiraler, och reguljära, alla sammanbundna genom gravitationskraften, och bildades under universums första miljard år. Sedan dess har galaxer kontinuerligt slagits ihop, utvecklats, och övergått från en typ till en annan. Denna storskaliga utveckling sker på grund av interna gravitationella störningar och växelverkan med andra närbelägna galaxer. Dessutom har man i en del galaxers centrum sett tecken på närvaro av supertunga svarta hål av storleksordningen 1-1000 miljoner solmassor. Dessa supertunga svarta hål matas med gaser från värdgalaxen och börjar utstråla enorma mängder av energi. Då har man bildat en aktiv galax. Hur gasmolnen förlorar rörelsemängdsmoment och faller från tusentals parsec ner mot galaxens centrum för att sedan falla in i det central svarta hålet är dock fortfarande en av den modärna astronomins centrala och mest grundläggande olösta gåtor. Gaser och stoft spelar en mycket viktig roll i galaxers utveckling. Stjärnor bildas ur kalla molekylära moln, därefter exploderar och matar det interstellära mediet med gaser som innehåller tyngre grundämnen. Dessutom är gaser och stjärnor i ständig rörelse inom galaxerna. Spiralarmar som skapas av störningar i galaxers gravitationella potential, kanaliserar en del materia från yttre delar av galaxer in mot centrum. Detta leder till ökad stjärnbildning, som till följd driver utflöden genom vindar från supernovor. Således kan man använda de fysikaliska lagarna som reglerar dessa processer för att avgränsa den relativa styrkan av varje process för att fastställa vilka som övervinner, och därmed hur galaxer utvecklas. Denna ansökan har som mål att undersöka och förstå fysiken som ligger bakom bildning och utveckling av galaxer, samt att förstå sambandet mellan supertunga svarta hål och deras värdgalaxer. Jag kommer att använda mig av modern observationell teknik (så kallad tvådimensionell spektroskopi) samt högupplösningsbilder från rymdbaserade såväl som världens största jordbaserade teleskop. Kombination av dessa datamängder kommer att användas för att studera kinematiken och morfologin i avlägsna och närbelägna spiralgalaxer och dvärggalaxer. De avlägsna galaxerna (rödförskjutning z=1, då universum var hälften så gammalt som nu) kommer att ge detaljerade mätningar av hur nutidens galaxer har bildats och hur de gravitationella störningarna började. De närbelägna galaxerna kommer att ge detaljerade mätningar av växelverkan mellan och ihopslagningar av galaxer, samt huruvida störningar i galaxers gravitationella potential bidrar till massflöden inom dem, och hur deras central supertunga svarta hål matas med gaser. Jag kommer därefter att kombinera resultaten för de avlägsna och närbelägna galaxerna för att konstruera en koherent bild av galaxformationsteori inom ramarna för Big Bang kosmologi. Det är värt att nämna att förståelsen av dessa mekanismer är av högst vikt för förståelsen av vår egen galax, Vintergatan. Man vet att Vintergatan är en stav-spiralgalax med ett supertungt svart hål i centrum, men utan tecken på stora mängder av gaser som faller in mot det. Studier av kinematiken i externa galaxers spiralarmar leder till ökad förståelse för om vintergatans spiralarmar har igenomgått eller kommer att igenomgå de faser som aktiva galaxer igenomgår, och därmed om Vintergatan kommer att utvecklas till att bli en aktiv galax.