Detaljerad information för diarienr 2007-3601
		Besl. instans: U Ämnesområde: Effektstudier Beslutsdat: 2007-10-24 Namn: Gustafsson, Jan-Eric Titel: Professor Kön: Man Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för pedagogik och didaktik Projekttitel: Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Project title: Teacher competence and economic resources: definitions and effects on educational results Värdhögskola: Göteborgs universitet SCB-klassificering: Pedagogik, Utbildningsekonomi, Företagsekonomi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2008 2009 2010   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning   1080000 1080000 1080000 Beskrivning: Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. Under de 15 år som förflutit sedan dess har emellertid en hel del nya resultat erhållits i framförallt amerikanska undersökningar som utnyttjat mer kraftfull metodik (t ex experiment och sofistikerad statistisk analys), vilka pekar på att klasstorlek och lärartäthet har betydelse, liksom att lärarkompetensen är av stor betydelse. Den svenska forskningen kring resursers betydelse för pedagogiska resultat är av relativt blygsam omfattning, och resultatbilden framstår som splittrad och oklar, både vad gäller lärarkompetensens och de ekonomiska resursernas betydelse. Detta kan bero på oklarheter i bestämningen av de olika resursvariablerna, och det kan också ha sin grund i problem att göra rättvisande jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare. Inom projektet utnyttjas två mycket omfattande longitudinella datamaterial för att komma tillrätta med dessa metodproblem, och för att analysera relationer mellan resurser och resultat. Det ena materialet är Lärarregistret, som innehåller årligen insamlade uppgifter om landets lärare, och det andra är en individdatabas som innehåller en stor mängd uppgifter, framförallt kring utbildning, men även kring yrkesverksamhet för samtliga personer födda 1972 – 1987. Dessa uppgifter kommer att användas för att åstadkomma en mer preciserad och differentierad beskrivning av lärarkompetens, och då framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och pedagogisk utbildning, och genom att ta hänsyn till påbörjade men inte avslutade utbildningar. Eftersom de lärare som är verksamma i dagens skola har genomgått flera olika lärarutbildningar är det också angeläget att skilja mellan dessa. Med hjälp av dessa mer finfördelade variabler kommer vi att studera skillnader i lärarkompetens mellan skolor och kommuner. Inom projektet kommer också innebörden i jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare att undersökas närmare. Enligt Skollagen får en obehörig lärare inte ges tillsvidareanställning utan prövning avseende både ämnesmässig kompetens och förmåga att undervisa. Ett sätt att skaffa kunskap om läraryrket för en obehörig lärare är genom visstidsanställningar, som kan ge underlag både för personens beslut om fortsatt verksamhet som lärare, och för kommunens beslut om eventuell tillsvidareanställning. Projektet kommer därför att undersöka de olika vägarna till läraryrket för behöriga och obehöriga lärare, och se i vilka avseenden det finns likheter och skillnader mellan de två kategorierna. Inom projektet kommer även kostnader för skolans verksamhet att analyseras, vilket kommer att göras på kommunnivå. Kostnader för undervisning utgör den största kostnadsposten, och vi kommer att undersöka hur undervisningskostnaden för lärare påverkas av lärarkompetens och lärartäthet, och av andra faktorer, som exempelvis demografiska variabler, tätortsgrad och andel elever i fristående skolor. En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka betydelsen av lärarkompetens och ekonomiska resurser å ena sidan, och elevernas resultat å den andra. Detta kommer att göras med nationella provdata från åk 5, betyg i enskilda ämnen och meritvärde från åk 9, och betyg i enskilda kurser och jämförelsetal från gymnasieskolan. De sammantagna resultaten från projektet kan förväntas få betydelse bland annat för förståelsen av innebörden i lärarkompetens och för förståelsen av relationen mellan undervisningskostnader och lärartäthet/lärarkompetens. Projektet kommer också att bidra till insikter om vilken betydelse olika resursfaktorer i skolan har.