| Besl. instans: |
M |
| Ämnesområde: |
Heart & blood vessels |
|
| Namn: |
Hellstrand, Per |
| Titel: |
Professor |
Kön: |
Man |
|
| Univ./Institution: |
Lunds universitet - Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap |
| Projekttitel: |
Molekylära mekanismer för remodellering av blodkärl |
| Project title: |
Molecular mechanisms of vascular remodelling |
| Värdhögskola: |
Lunds universitet |
| SCB-klassificering: |
Fysiologi, Kardiovaskulär medicin, Molekylär medicin |
| Beviljat(SEK): |
Bidragsform/Finansieringskälla |
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
|
Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, medicinsk forskning |
|
725000 |
725000 |
725000 |
|
|
|
 |
| Beskrivning: |
Högt blodtryck (hypertoni) drabbar ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen i den industrialiserade världen, men är inte begränsad till denna utan utgör en betydande och växande riskfaktor även i utvecklingsländerna. Risken för stroke och koronarkärslsjukdom växer linjärt med blodtrycket, även inom normala värden, och i kombination med andra rikfaktorer, som rökning och högt blodkolesterol, ger hypertoni en dramatisk ökning av risken för död i hjärt-kärlsjukdom. Den övervägande delen (95%) av hypertonifallen har ingen säkerställd orsak och behandling med blodtryckssänkande medel når målet endast i c:a 50% av fallen, men kan även då så sker inte sänka risken för komplikationer ned till det statistiska genomsnittet. Dagens metoder att behandla hypertoni och förebygga komplikationer är därför otillräckliga. Ökad kunskap om de direkta effekterna på kärlväggen är en väg att nå fram till förståelse av orsakssambanden och därmed till bättre metoder att förebygga och behandla hypertoni och hypertonikomplikationer. En karakteristisk förändring vid hypertoni är att kärlens dimensioner förändras, så att innerdiametern minskar medan däremot väggtjockleken ökar. Detta är såväl en orsak till som en följd av det ökade trycket och därför led i en ond cirkel. Miskad kärldiameter leder till ökat motstånd mot blodflödet, vilket tvingar hjärtat att pumpa mot högre tryck, vilket ger större väggspänning på kärlen, samtidigt som hjärtat belastas mer. Den ökade väggspänningen stimulerar kärlväggen till tillväxt, men kan också leda till sammandragning av kärlmuskulaturen och minskad kärldiameter, eftersom detta i sig avlastar väggspänningen vid ett givet tryck. Härigenom fortsätter processen och kärlet blir så småningom strukturellt förändrat (”remodellerat”) med ökad kvot mellan väggtjocklek och innerdiameter. Projektet syftar till att klarlägga molekylära mekanismer bakom kärlremodellering. En central roll för kärlmuskulaturens sammandragning spelas av kalciumjonen, som styr aktiveringen av muskelproteinerna. Den intracellulära kalciumkoncentrationen stiger när muskulaturen drar ihop sig, men detta har också andra effekter, t.ex. på proteinsyntes och celldöd. Kalciumkoncentrationen regleras via jonkanaler i cellmembranen och via ett intracellulärt membransystem. Tömning av de intracellulära förråden stimulerar inflöde av kalcium över cellmembranen via en särskild typ av jonkanaler (s.k. TRP-kanaler), och det har visat sig att denna typ av kalciuminflöde kan ha en särskild betydelse för att stimulera celltillväxt, medan inflöde via andra typer av kanaler, som främst deltar i regleringen av muskelsammandragningen, kan stimulera syntes av muskelproteiner. Vi har visat att TRP-kanalerna ökar i antal vid skador på kärlen som leder till celltillväxt och kommer att undersöka betydelsen av detta och kopplingen mellan uttrycket av TRP-kanaler och intracellulära signalsystem. Effekten av sträckning, å andra sidan, sammanhänger med cellens stödsystem, det s.k. cellskelettet, genom att uppbyggnad av trådar av proteinet aktin ökar, vilket dels i sig påverkar cellens mekaniska egenskaper, dels stimulerar syntesen av muskelproteiner. Regleringen av denna process sammanhänger med cellens kontakt med den omgivande bindväven. Det har visat sig att kolesterolrika partier i cellmembranen är viktiga för de signalystem vi studerar här och detta undersöks i specifika musmodeller. För att studera om livsstilsförändringar har möjlighet att påverka processerna undersöker vi också effekter av kolesterolsänkande diet på möss. Tillsats av havrekli till en fettrik diet kan mycket effektivt förhindra höjning av blodlolesterol, vilket ger oss möjlighet att studera effekter av diet på olika kärlfunktioner och klarlägga möjliga skyddande effekter mot kärlkomplikationer.
Temaområde: Projektet är av betydelse för en dominerande folksjukdom och har därför anknytning till folkhälsoforskning. |
| |
|
|   |
|