Detaljerad information för diarienr 2006-2967
		Besl. instans: M Ämnesområde: Digestive system & kidney Beslutsdat: 2006-11-08 Namn: Erlanson-Albertsson, Charlotte Titel: Professor Kön: Kvinna Univ./Institution: Lunds universitet - Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Projekttitel: Effekt av fett och socker på aptitreglering och energibalans Project title: Effect of high-fat and sucrose on appetite regulation and energy balance Värdhögskola: Lunds universitet SCB-klassificering: Gastroenterologi, Diabetologi, Näringslära Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2007 2008 2009   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, medicinsk forskning   275000 275000 275000 Beskrivning: Fetman ökar på ett epidemiologiskt sätt världen över. I Sverige är antalet överviktiga 40 % för kvinnor och 50 % för män. Följderna av fetma är omfattande– ökad förekomst av belastningsskador för skelett och leder, reflux i magtarmkanalen, hjärt-kärlsjukdomar, insulinresistens och vissa cancerformer. Insulinresistens leder till diabetes då bukspottkörtelns produktion av insulin upphör. Insulinresistens leder också till Alzheimers sjukdom, som kallas för typ-3 diabetes. En viktig orsak till fetma och insulinresistens är en hög konsumtion av supersmaklig mat, d.v.s. den som innehåller socker och fett. Vi är intresserade av att ta reda på mekanismerna för överkonsumtionen av den supersmakliga maten samt effekterna av denna, inte bara på kroppsvikt utan också på hjärnans kognitiva funktion, i första hand minnesfunktionen. Vår hypotes är enligt Oscar Wilde ”den som kan skilja på kropp och själ har ingendera” d.v.s. att det som i princip är skadligt för perifera organ är också skadligt för centrala organ och att dessa kanske är ännu känsligare. Vi har visat att en diet innehållande hög halt av socker och fett hos råtta framkallar en överkonsumtion genom att hunger- och mättnadspeptider får en förändrad dynamik, och förlorar förmågan att svara på en måltid på ett korrekt sätt. Vi vill nu undersöka om det istället är belöningssystemet som driver ätandet genom mätning av endogena belöningsmolekyler (opiater och endocannabinoider). I liknande försök studeras effekten av monosackariderna fruktos och glukos i jämförelse med disackariden sackaros i dryck hos mus. Preliminära studier visar viktökning och en signifikant höjning av blodfetter på ett ogynnsamt sätt. Intag av flytande fruktos stimulerar expressionen av hungerpeptiden ghrelin. Effekterna av fettrik diet studeras på neurogenesen i hippocampus hos råtta. Det visar sig att fettrik diet framkallar en minskning av neurogenesen och att hanar är mer känsliga än honor. Den minskade neurogenesen sågs utan uppkomst av fetma, vilket stöder en tanke att hjärnan är känslig för dietärt fett. Vi uppmätte en ökad halt av corticosteron hos de råttor som fick den fettrika dieten, vilket kan vara en förklaring till den minskade neurogenesen, då detta är en välkänd effekt av corticosteron. Andra förklaringar är en begynnande insulinresistens. Fortsatta studier syftar att närmare beskriva den minskade neurogenesen, om det är en minskad överlevnad av nervceller eller en minskad förmåga till nybildning. Likaså önskar vi studera om processen är reversibel d.v.s. återgår till det normala vid en diet med låg fetthalt. Ett tredje projekt är att hitta substanser som ger en aptitkontroll även med den supersmakliga dieten. Vi har där hittat två ämnen som i djurförsök ger en minskad aptit vid fettrik diet och som hindrar höga blodfetter vid sådan diet. Det ena ämnet är en syntetisk lipid, det andra är membranfragment från thylakoider i kloroplaster från gröna blad, d.v.s. en naturlig substans. Båda ämnena har likartade effekter. De hämmar specifikt den lipas/colipas-katalyserade hydrolysen av fett i tarmen, och ger en frisättning av mättnadshormoner genom att födan stannar kvar längre i tarmen. Lipas/colipassyntesen i pankreas stimuleras, vilket har den gynnsamma effekten att diarré undvikt samt att en termogenes startas i form av en mycket aktiv proteinsyntes i pankreas. Detta är en helt ny mekanism, som helt skiljer sig från de i marknaden redan använda lipashämmarna som åstadkommer diarré och inte frisätter mättnadshormoner. Vi vill nu pröva dessa bägge substanser hos människa. Vi börjar med thylakoiderna, som blandas i mat i likhet med de djurförsök, som ligger till grunden för våra försök. Effekten på enstaka måltid studeras hos människa, där mätning av blodfetter är en lämplig markör. Vi kommer därefter att göra långstidsstudier. Vår avsikt är att skapa ett nytt "functional food". Vårt fjärde projekt är att studera mekanismerna bakom specifikt sockerbehov hos människa. Vi har visat att det är specifikt unga kvinnor bland överviktiga som har en stark preferens för socker. Mekanismen är okänd. Vi planerar nu att studera olika aptitpeptider efter en sockerbelastning samt att studera effekten av ett begränsat sockerintag. Frågan är om någon specifik biokemisk markör kan kopplas till sockerintag. Studien har ett genusperspektiv, då preferens för socker specifikt återfinns hos kvinnor, som ofta anser sig oförstådda.