Detaljerad information för diarienr 2006-2554  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Utbildningssystem
Beslutsdat: 2006-11-08
Namn: Beach, Dennis
Titel: Professor Kön: Man
Univ./Institution: Högskolan i Borås - Institutionen för Pedagogik
Projekttitel: Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras potentiella och aktuella effekter på meta-kognition och skolprestation
Project title: Stereotypes, naive theories, cultural norms and their potential and actual effects on meta-cognition and school performance
Värdhögskola: Högskolan i Borås
SCB-klassificering: Pedagogisk psykologi, Psykologi, Pedagogisk psykologi
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2007 2008 2009
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  560000 1150000 1170000
Beskrivning: I 1981 föreslog Gymnasieutredningen en gymnasieskola som var oberoende av social-bakgrund och kön och attraktivare för alla kategorier av elever. Val i grundskolan skulle inte stänga dörrar till ett livslångt lärande och starka gränser mellan praktiska och teoretiska utbildningar skulle suddas ut. I 1991 kom två regeringspropositioner på dessa grundidéer. Men den öppenhet, jämlikhet och likvärdighet som förutsågs har uteblivit. Enligt tidigare forskning har kulturella teorier; ibland kallas dessa för naiva teorier; om elever och deras begåvning och förmågor intervenerat i bedömningssituationer och påverkat undervisning, bedömning av elever och även elevernas självkoncept och kognitiva prestationer, för att opponera mot måluppfyllelsen. Vårt forskningsförslag har tre syften kopplat till detta problemkomplex. Förslaget är riktat mot gymnasieskolans olika program och de kulturella/naiva teorier som lärare och elever bär med sig in i skolan och hur dessa eventuellt påverkar undervisning, självkoncept och prestationer. Förslaget involverar lärare och elever i den nya gymnasieskolan och lärarkandidater. Främst är vi intresserade av de nya gymnasieprogrammen och yrkesprogrammen, då problemet verkar få mest negativa konsekvenser där. Men naiva teorier om lärandets gränser - ibland i kombination med föreställningar om kön, klass och etnicitet – finns även inom akademiska program. Kulturella teorier om intelligens, begåvning och prestation är av mest vikt enligt tidigare studier. Därför vi vill undersöka i första delstudien dessa teorier. Verksamma lärare samt lärarstuderanden från de deltagande lärosätens lärarutbildningar ombes att ange sina egna och andra (anonyma) kollegors verksamma idéer om intelligens, begåvning och prestation. Ett antal variansanalyser planeras och både intervju- och enkätmetoder samt kvantitativ- och kvalitativanalys används. Deltagarnas föreställningar undersöks två gånger. Jämförelser görs och en viktig fråga som belyses är om kulturella teorier är fastställda innan studenterna påbörjar sina utbildningar eller utvecklas först under själva utbildningen eller i yrkesarbetet. Den andra delstudien undersöker verksamma lärares och lärarstudenternas attityder och stereotyper till elever vid gymnasieskolans olika program. Ett mätinstrument utvecklas för detta utifrån tidigare forskning i ämnet som sedan analyseras med hjälp av faktoranalys. Vi kommer att använda intervjuer och enkäter samt kavlitativ och kvantativ analys. Den tredje delstudien undersöker elevers akademiska självbegrepp i relation till upplevelser av lärares bedömningar. Dels kommer eleven att få besvara ett allmänt formulär, dels fylla i en attitydtest liknande den lärarna använder i den andra delstudien. Elever från två akademiska och fem praktiska program representeras. Enkäter och intervjuer används i data produktion. Elever från gymnasieskolor i närhet av de deltagande lärosätena ingår. Den fjärde delstudien undersöker det generella, det akademiska och det sociala självbegrepp och elevernas självtillit i gymnasieskolans kärnämnen, samt deras implicita självbegrepp. Eleverna kommer även att göra metakognitiva bedömningar vid faktiska provtillfällen i kärnämnen för att undersöka deras metakognitiva förmåga. Vi kommer att använda samma urval som i delstudie tre. På den formella nivån framstår det som om dagens gymnasieskola erbjuder alla elever samma förutsättningar. Resultaten av tidigare studier visar dock att olika skolor och program är differentierade genom att utbildningen förmedlar skilda uppsättningar av psykologiska verktyg och sociala normer och bygger på olika former av mediering. Den svenska gymnasieskolan är inte så sammanhållen efter 1990-talets reformer som man skulle kunna vänta sig, och kan till och med ha skadliga istället för positiva effekter på attityder, motivation och ett livslångt lärande för många individer. Vår forskning bidrar med kunskaper inom detta område och vad man kan göra eventuellt för att förbättra skolans prestationer med alla elevgrupper. Detta sker först genom en undersökning om lärare och elever hyser stereotypiska föreställningar gentemot varandra, sedan genom en analys som tar reda på hur dessa stereotyper ser ut och verkar och slutligen genom en analys av vad som kan eventuellt göras åt saken. Vi hoppas kunna utveckla en pedagogisk model för lärarutbildngen som kan användas för att korrigera för naiva kulturella teorier som slår negativt mot många elevers lärande i skolan.