Detaljerad information för diarienr 2006-1728
		Besl. instans: HS Ämnesområde: Kulturgeografi Beslutsdat: 2006-10-10 Namn: Widgren, Mats Titel: Professor Kön: Man Univ./Institution: Stockholms universitet - Kulturgeografiska Institutionen Projekttitel: LANDSKAPSHISTORIA I GLOBALT PERSPEKTIV Project title: LANDSCAPE HISTORY IN A GLOBAL PERSPECTIVE Värdhögskola: Stockholms universitet SCB-klassificering: Kulturgeografi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2007 2008 2009   Långsiktigt stöd till ledande forskare/ Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning   901655 901655 901655   Långsiktigt stöd till ledande forskare/Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning   944280 944280 944280 Beskrivning: Varför förändras landskap? En grupp av forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet, studerar landskapets förändringar i ett långt tidsperspektiv utifrån ett samhällsvetenskapligt angreppssätt. I fokus står odlingsystem från järnålder till 1900-tal, olika typer av ägande och disposition till mark genom historien och landskapets värdering och nyttjande idag. Gruppen har också utvecklat landskapsforskning i Afrika med metoder och angreppssätt som tidigare mest använts i svenska sammanhang. Gruppen är internationellt uppmärksammad och drar in stora externa forskningsmedel. Intresset för forskning kring det av människan präglade landskapet är i växande. Det måste ses mot bakgrund av de snabba ekonomiska och miljömässiga förändringar som idag sker med landskap världen över. I ett europeiskt perspektiv så har jordbruksomvandlingen i vissa områden lett till att stora arealer inte längre lönar sig att bedriva jordbruk på. Där sker igenväxning och en snabb förändring. Samtidigt satsar man inom Europa i andra områden på moderna stora jordbruksföretag, med starkt rationaliserad drift. Detta leder till polarisering av Europas landskap. I takt med denna utveckling har också intresset för det äldre landskapets värden uppmärksammats allt mer och Sverige står i dag i begrepp att ratifiera den Europeiska landskapskonventionen, som sätter natur och kulturvärden i landskapet i fokus. Det gör att intresset för studier kring landskapets historia ökar. Landskapshistoriens resultat används till värderingar och som argument för stöd till landskapsvård och olika insatser för att bevara äldre jordbruksformer. I ett globalt perspektiv ökar också intresset för landskapets och markanvändingens historia. Ett viktigt skäl till detta är förståelsen för att även förhistoriska förändringar i marktäcke och vegetation har påverkat klimat genom den s.k. växthuseffekten. Det gör att forskare som sysslar med modeller och analyser av drivkrafterna bakom långsiktiga klimatförändringar har behov av tydliga data om markanvändningens historia långt tillbaka i tiden. T.o.m. det allra äldsta jordbrukets genombrott för mer än 8000 år sedan har i detta sammanhang betydelse för klimatmodelleringarna. Det visar hur landskapshistoria inte längre enbart är en smal vetenskaplig specialitet. Landskapshistoriska data efterfrågas av beslutsfattare och av forskare inom andra områden. Detta ökade intresse för landskapshistoria kan ses både som en möjlighet och som en rejäl utmaning för den landskapshistoriska forskargruppen vid Kulturgeografiska institutionen. Syftet med denna ansökan är att vidareutveckla begrepp och förklaringsramar som på ett tydligare sätt kan göra våra resultat intressanta och åtkomliga för det internationella forskarsamhället. Det finns tre utgångspunkter för en sådan utveckling av förklaringsramen. För det första krävs större förståelse för hur lokala landskap, genom ekonomiska relationer och genom maktrelationer, återspeglar globala och regionala maktstrukturer. Begreppet ekologiska fotavtryck har kommit användas för att beskriva hur verksamhet på ett ställe på jorden leder till förändring i markanvändningen på ett helt annat ställe. Det kan också användas på historiska landskap. Begreppet politisk ekologi har också använts för att beskriva hur lokalt naturresursutnyttjande är beroende av den vidare politisk-ekonomiska ramen. För det andra riktas uppmärksamheten mot de investeringar som människor i äldre tider gjort i landskapet. De utgör ett markbundet kapital, som fortsätter att påverka markanvändning och samhällen långt efter det att de kommit till. Allra tydligast är detta när det gäller stora terrassområden och bevattningssystem, men våra svenska röjningsröseområden är också exempel på investeringar, gjorde för mer än tusen år sedan, som än i dag påverkar produktiviteten i vår skogsmark. En tredje utgångspunkt tas i studier av det mänskliga arbete som förändrat landskapet. För att förstå hur sådana investeringar kommer till och hur de globala och regionala maktstrukturerna påverkar det lokala landskapet riktas fokus mot studier av olika sätt att mobilisera arbete. Studier i Tanzania har visat att olika grad av social skiktning och olika sätt att mobilisera arbetskraft i skilda delar av landet leder till olika typer av landskap.