Detaljerad information för diarienr 2005-6784
		Besl. instans: M Ämnesområde: Odontology Beslutsdat: 2005-11-08 Namn: Gustafsson, Anders Titel: Professor Kön: Man Univ./Institution: Karolinska Institutet - Institutionen för Odontologi, OFA Projekttitel: Studier av sambandet mellan parodontit och systemiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom Project title: Studies of the interaction between periodontal inflammation and systemic riskfactors for cardiovascular disease Värdhögskola: Karolinska Institutet SCB-klassificering: Kardiovaskulär medicin, Odontologi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2006 2007 2008   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, medicinsk forskning   275000 275000 275000 Beskrivning: Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka mekanismerna för det epidemiologiskt visade sambandet mellan tandlossning och hjärtkärlsjukdom. Hjärt-kärlsjukdomar svarar globalt sett för 20% av alla dödsfall och för 50% av dödfallen i den industrialiserade världen. Vedertagna riskfaktorer som höga blodfetter, högt blodtryck, rökning, övervikt och diabetes kan förklara 1/2 - 2/3 av variationen i incidensen av hjärt-kärlsjukdomar. En eventuell påverkan från kroniska infektioner och inflammationer har fått allt större uppmärksamhet. Tandlossning är en kronisk inflammation i tändernas fäste som drabbar en stor del av befolkningen. Ett antal epidemiologiska studier har visat på ett samband mellan sjukdomstillstånd i munnen, främst tandlossning, och hjärtkärlsjukdom. Beck et al. (1996) följde 1147 personer i 18 år och visade att tandlossning ökade risken för hjärtinfarkt med dödlig utgång till det dubbla. Wu et al. (2000) visade att risken för stroke var dubbel hos patienter med tandlossning. Studier gjorda i Sverige har också visat på ett samband. En nyligen försvarad avhandling från vår grupp (Buhlin 2004) visar på ett samband mellan blödande tandkött och förekomst av hjärt-kärl sjukdom. I ett av arbetena i samma avhandling (Buhlin et al 2003) fann vi en korrelation mellan blödande tandkött och låga nivåer av det ”goda” kolesterolet (HDL) respektive höga nivåer av inflammations markören CRP. Båda tillstånden anses öka risken för hjärtkärlsjukdom. Det epidemiologiska sambandet kan bero på gemensamma genetiska eller miljömässinga riskfaktorer som inte kompenserats för fullt ut, t.ex. rökning, diabetes eller andra livstilsfaktorer. En nyligen publicerad studie (Meurman et al. 2003) visar att patienter med hjärtsjukdom har sämre munhälsa men också sämre munhygienvanor. Det skulle också kunna vara ett orsakssamband genom att den lokala inflammationen i tandköttet frisätter ämnen som orsakar eller påskyndar åderförkalkning. Inflammationsdrivande ämnen frisatta från den kroniska inflammationen i tandköttet skulle kunna öka mängden blodfetter. En nyligen publicerad studie (Katz et al. 2002) visade på ett samband mellan tandköttsfickor och förhöjda kolesterolnivåer. Varken epidemiologiska eller serologiska studier kan påvisa huruvida ett eventuellt samband är kausalt eller enbart en samvariation. För att verkligen visa att behandling av tandlossning kan minska risken för hjärtkärlsjukdom krävs studier som undersöker om en mycket noggrann eliminering av oral infektioner och inflammationer minskar antalet nya fall av hjärt-kärlsjukdom. Beroende på hjärt-kärlsjukdomarnas multifaktoriella natur skulle det krävas mycket stora material vilket gör studien svårgenomförbar. Också av etiska skäl är det svårt att inte ge patienter med tandlossning adekvat vård för att undersöka om de får mer hjärt-kärlsjukdom. En framkomlig väg är däremot att undersöka vilka systemiska förändringar, påvisade i blodplasma, som en lyckad behandling kan leda till. Det är rimligt att göra studier som undersöker vilka serologiska effekter en behandling av tandlossning får innan stora och mycket dyra studier med klinisk hjärtkärlsjukdom som utfallsvariabel genomförs. Vi avser att behandla 200 patienter med grav obehandlad tandlossning. På patienterna ska ett blodprov (fastande) tas innan behandlingen påbörjas, ytterligare ett efter den inledande icke-kirurgiska behandlingen och ett prov efter eventuell kirurgisk/antibiotikabehandling. Proverna kommer att analyseras avseende blodstatus och ett antal plasma variabler. Systemiska inflammationsmarkörer som CRP kommer att mätas. Vi ska vidare mäta blodfetter, blodsocker, proinflammatoriska cytokiner och antikroppar mot mikroorganismer från munhålan och mot oxiderat LDL. Studien är ett samarbete mellan inst. för Odontologi vid Karolinska Institutet, Odontologiska Institutionen i Jönköping, Odontologiska Institutionen Umeå Universitet. Om det skulle visa sig möjligt att påverka så väletablerade riskfaktorer som höga kolesterol nivåer med behandling av tandlossning så skulle det vara av stor betydelse för många människor med tanke på hur vanliga båda sjukdomarna är. Ett sådant fynd skulle snabbt få effekter på såväl tandvården som hjärtmedicin. Intresset för en inflammationssanering i munnen skulle öka drastiskt. Vidare kan våra studier få betydelse för den pågående diskussionen om tandvårdens ställning inom den allmänna sjukförsäkringen.