Detaljerad information för diarienr 2005-3349
		Besl. instans: NT Ämnesområde: Kemiteknik Beslutsdat: 2005-12-20 Namn: Edsman, Katarina Titel: Docent Kön: Kvinna Univ./Institution: Uppsala universitet - Institutionen för farmaci Projekttitel: Ett nytt sätt för att erhålla kontrollerad frisättning från geler Project title: Novel formulation approach for controlled release from gels Värdhögskola: Uppsala universitet SCB-klassificering: Yt- och kolloidkemi, Yt- och kolloidkemi, Biofysikalisk kemi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2006 2007   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, naturvetenskaplig-teknikvetenskaplig forskning   610000 610000 Beskrivning: Ett nytt sätt för att erhålla kontrollerad frisättning från geler. BAKGRUND Geler används som beredning för att leverera läkemedel på olika sätt, t ex via huden och via olika slemhinnor såsom ögon och näsa. Den tid som beredningen har kontakt med kroppsvävnaden avgör hur mycket läkemedel som hinner tas upp, och är därmed direkt kopplad till effekten av läkemedlet. Geler är en bra beredningsform då de har en lång kontakttid med kroppsvävnaden och därför stannar kvar under längre tid än vad en lösning kan göra. Den långa kontakttiden beror dels på att geler har en halvfast konsistens som gör att de inte försvinner från vävnaden lika fort som en lättflytande lösning, dels beror den på mucoadhesion, dvs den kan fästa till ytlagret på slemhinnan. Det finns dock en nackdel med geler; läkemedlet stannar inte alltid kvar i gelen tillräckligt länge. Detta beror på att gelen till största del består av vatten och endast innehåller ca 1% polymer som bildar ett nätverk och ger gelen dess konsistens. Läkemedelsmolekylerna som oftast är mycket små bromsas inte upp av polymernätverket utan förflyttar sig obehindrat i gelen, vilket resulterar i att de frisätts snabbt. Det finns olika sätt att försöka bromsa upp frisättningen av läkemedlet från gelen. En huvudprincip är att stänga in läkemedelsmolekylerna i en större struktur, som inte kan förflytta sig obehindrat utan fastnar i gelens nätverk. Därmed sker frisättningen av läkemedlet långsammare. Vi har upptäckt att om man tillsätter ytaktiva ämnen till läkemedlet kan man få olika strukturer som bildas av läkemedelsmolekylen och det ytaktiva ämnet. Ytaktiva molekyler har en fettälskande del och en vattenälskande del, där den vattenälskande delen ofta har en positiv eller negativ laddning. Om man blandar en laddad ytaktiv läkemedelsmolekyl med ett motsatt laddat ytaktivt ämne dras dessa till varann och binds samman i ett komplex. Vid rätt sammansättning kan många sådana komplex kopplas ihop med varandra och bilda långa kedjor (stora miceller). Vi har också upptäckt att de kan bilda ihåliga sfärer (så kallade vesiklar) fyllda med lösningsmedel, där sfärens vägg är uppbyggd av molekylkomplexen. Genom att blanda in dessa stora miceller eller vesiklar i gelen kan man få en kraftigt uppbromsad frisättning av läkemedelsmolekylerna. Det finns också andra vesiklar, kallade liposomer, där vesikelväggen byggs upp enbart av ett ytaktivt ämne. När liposomerna ska användas som läkemedelsbärare stoppas läkemedlet in i håligheten på liposomen. För att få en långsam frisättning av läkemedlet måste liposomens vägg av ytaktiva ämnen vara hel, skulle den punkteras blir frisättningen för snabb. Våra vesiklar är däremot inte alls lika känsliga för punktering av vesikelväggen, eftersom läkemedlet inte är instängt i håligheten, utan istället är en del av vesikelväggen. INNEHÅLL OCH MÅL I det här projektet vill vi använda dessa stora miceller och vesiklar för att åstadkomma en långsam frisättning av läkemedel från geler. Läkemedelsmolekyler som är ytaktiva är ganska vanligt förekommande och vi vill därför undersöka hur vanligt det är att de bildar dessa komplex. Vi vill också fastställa hur viktig sammansättningen av läkemedel och ytaktivt ämne är för bildandet av vesiklar och stora miceller. Vi vill även studera hur stabila vesiklarna och micellerna är i olika miljöer, hur känsliga de är för olika förändringar, t ex av pH-värde och saltnärvaro, som de kan utsättas för när de ges till olika delar av kroppen, samt vilken betydelse detta får för frisättningen av läkemedlet. Fortsättningsvis vill vi också studera hur vi kan finjustera och styra frisättningen av läkemedlet från gelen, dels genom att lära oss hur läkemedlet frisätts från dessa system dels genom att variera gelens egenskaper i kombination med sammansättningen på blandningen av läkemedel och ytaktivt ämne. NYTTA Utveckling av nya gelbaserade läkemedelsberedningar kan förbättra effekten av läkemedelsbehandlingen. Genom att öka upptaget behöver inte patienten ta sitt läkemedel lika ofta, men kan ändå få en bättre effekt av det. Det här projektet har också ett grundvetenskapligt intresse genom att det ökar kunskapen om hur läkemedel interagerar med ytaktiva ämnen. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter samt vid nationella och internationella konferenser. Huvudsakliga målgrupper är andra forskare på universitet och i läkemedelsindustrin.