Detaljerad information för diarienr 2005-1787
		Besl. instans: HS Ämnesområde: Litteraturvetenskap Beslutsdat: 2005-11-10 Namn: Hansson, Heidi Titel: Fil doktor Kön: Kvinna Univ./Institution: Umeå universitet - Institutionen för Moderna språk Projekttitel: Främmande nord: Norrland i utländska reseberättelser 1775-1914 Project title: Foreign North: Travel Writing by Foreign Visitors to the Nordic North 1775-1914 Värdhögskola: Umeå universitet SCB-klassificering: Litteraturvetenskap, Idé- o lärdomshistoria, Historia Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2006 2007 2008   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning   1000000 1030000 1060000 Beskrivning: Främmande nord: Norrland i utländska reseberättelser 1775-1914 Projektet Främmande nord avser att studera utländska resenärers litterära skildringar av norra Skandinavien under tidsperioden 1775-1914. Resegenren genomgår under denna period stora förändringar både till form och innehåll. Idéhistoriskt och litterärt är det tidiga artonhundratalet en övergångsperiod mellan upplysningstid och romantik vilket innebär att tolkningar som lyfter fram nyttoaspekter strider mot tolkningar inriktade på skönhetsupplevelser. Texternas litterära stil ansluter sig antingen till den nyktra form som kännetecknar sjuttonhundratalets vetenskapliga rapporter eller till det mer känsloladdade ideal som växte fram i och med romantiken. Ekonomiskt utgör perioden en brytningstid mellan agrar- och industrisamhället, och texterna speglar ofta övergången från ett negativt tolkningsparadigm skapat av besökare som är nöjda med sin egen civilisation till ett positivt, producerat av resenärer som lockas till det ännu företrädesvis agrara Norrland på grund av osäkerhet inför förändringar i den egna kulturen. Under perioden blev Skandinavien medelklassens resmål och många resenärer skildrade unika upplevelser och en exotisk vildmark, samtidigt som de tillämpar schabloner för att beskriva det pittoreska och sublima i vissa naturbegivenheter och inte andra. En stark drivkraft för mer kulturhistoriskt intresserade resenärer var sökandet efter gemensamma nordiska eller germanska rötter, ett försök att upprätta ett alternativt stamträd som kunde legitimera medelklassens nyvunna politiska och ekonomiska ställning. Norden blev i sådana sammanhang ett slags frihetens stamhem på jorden. Den nordiska fornhistorien ges en entydigt positiv laddning framför allt för att den betraktas som en källa till den egna förhistorien och som ett moraliskt imperativ till samtidens européer. Målet med den empiriska undersökningen är att identifiera de konstruktioner av Norrland som förelåg under epoken och beskriva hur dessa förändrades över tid. Konkreta uppgifter är därför att undersöka hur man i text och bild beskriver och kategoriserar naturen och invånarna i norr, hur resenärer från olika nationer konstruerar Norrland i sina beskrivningar, vilka skillnader och likheter som finns mellan mäns och kvinnors beskrivningar av regionen och på vilket sätt det nordliga landskapet och dess invånare framställs i genustermer, samt i vilken utsträckning språkliga och litterära faktorer påverkar bilden av det nordliga. Redan en preliminär genomläsning visar att det finns stora skillnader mellan hur besökare med olika nationell bakgrund konstruerar Norrland i reselitteraturen. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt där, litterära, idéhistoriska, historiska, språkliga och estetiska analyser av samma text får bilda en helhet är nödvändigt för att en djupare förståelse av reselitteraturen skall vara möjlig. Projektets tvärvetenskapliga karaktär ger ett flertal teoretiska utgångspunkter och det är nödvändigt att inte på förhand begränsa undersökningen genom att låsa fast en specifik teoretisk modell. Inriktningen på uppfattningar om Norrland gör att undersökningen skiljer sig från tidigare studier av reseskildringar som framför allt har koncentrerats på sydliga områden. Andra viktiga skillnader är de tvärvetenskapliga och komparativa perspektiven samt den innovativa metoden som bygger på att forskare från olika discipliner ingående bearbetar samma källmaterial utifrån sina respektive kompetensområden. Den breda språkliga kompetens som finns i forskarlaget innebär att gruppen kommer att ha tillgång till historisk, litterär och genusvetenskaplig teoribildning från olika forskningstraditioner och inte, som ofta är fallet, vara hänvisad till främst anglo-amerikanska forskningsmodeller. Projektet är tänkt att bedrivas i ett antal mindre delprojekt som tar upp frågor som rör nationella skillnader i de resandes attityder, vetenskapshistoria, genusteori, illustrationer, språkliga fenomen m.m. Delprojekten kommer kontinuerligt att redovisa resultat i form av artiklar, rapporter och konferensbidrag. En gemensam forskningsrapport avser att beskriva reseskildringarna av Norrland ur ett tvärvetenskapligt perspektiv där delprojektens resultat förs samman. En sådan helhetsbild av reseskildringar saknas idag. Projektets resultat kommer att vara viktiga dels för liknande projekt, främst i övriga Norden men också internationellt eftersom analyser av nordligt resande tidigare har försummats.