Detaljerad information för diarienr 2004-7024  
 
 
Besl. instans: HS
Ämnesområde: Pedagogik
Beslutsdat: 2004-11-03
Namn: Beach, Dennis
Titel: Docent Kön: Man
Univ./Institution: Högskolan i Borås - Institutionen för Pedagogik
Projekttitel: Kreativtet, performativitet och lärande i hybrida klassrum
Project title: Creativity and performativity in teaching and learning
Värdhögskola: Högskolan i Borås
SCB-klassificering: Pedagogik, Etnografi
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2005 2006
  Projektbidrag - ESF/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
  1000000 1000000
Beskrivning: Projektet ”kreativtet, performativitet och lärande i hybrida klassrum” studerar förnyat lärande i förnyade strukturer. Det inriktar sig mot ett antal utbildningar som är starkt relaterade till det nya kunskapssamhället och dess sagda behov av nya former av lärande. Dessa nya former hänger samman med en omstrukturering av välfärdsstaten där utbildningar bl a övergår från att vara relativt enhetliga till att präglas av individualiserad valfrihet. Denna omstrukturering rymmer inom sig olika diskurser. I mötet mellan dem uppstår vad vi kallar ”hybrida” uttryck, med nya tankekonfigurationer kring hur klassrummmet och undervisningen borde utformas. Dessa hybrida verksamheter ger möjlighet för nya meningskonstruktioner och identiteter. Det är dem projektet fokuserar. Vi vill undersöka hur människor förhåller sig till kunskap, kultur och identitet under dessa förändrade förhållanden där olika förståelser och grupper av människor möts. Vad räknas som kunskap i hybrida klassrum? Hur ser samtalen och deltagarnas relationer ut? Vad försvinner, vad består och hur ser vägen dit ut? Hur ser mönstren av kön, etnicitet och social klass ut i dessa hybrida verksamheter? Två olika pedagogiska diskurser finns i brännpunkten; de om kreativitet och performativitet. Det vi vill göra är kartlägga eventuella spänningar mellan dessa diskurser samt undersöka hur människor handskas med dessa spänningar. Underförstått finns ett intresse för om och hur dessa diskurser kan artikuleras positivt i skapandet av hybrida tankekonfigurationer kring hur klassrummmet och dess praktiker borde konstrueras för att stimulera en kreativ mix av nya meningskonstruktioner. En utgångspunkt för studiet är att det finns mycket skrivit om nya praktikformer och behovet av flexiblare lösningar till utbildningsfrågan, men att väldigt lite av det som skrivits kan härledas till de faktiska praktiker som skapas i vägskäl mellan nya idéer, policy texter och diskurser och existerande traditioner, föreställningar och handlingsstrukturer. Målet med vårt projekt är att studera det hybrida klassrummets sociala praktiker genom nära kontakt med det vardagliga livet där. Med etnografi som utgångspunkt kommer dataproduktionen att ske genom deltagande observationer, videodokumentation, intervjuer av pedagoger, studeranden och andra intressenter samt analys av läromedelstexter och de lärande subjektens egna textproduktioner. Utifrån ett sociokulturellt och diskursivt perspektiv på lärande, kommer vår analys att fokusera på dagliga interaktioner och samspel. Tre olika pedagogiska miljöer kommer att beforskas under ca ett år vardera. De föregås av 6 månaders planerings arbete och följs av 6 månaders författande och publikation. Projektet kommer att ingå i ett internationellt samarbete (European Collaborative Research Projects in the Social Science 2004), men, forskningsidén är även den faktiskt vunnen ur ett redan existerande sådant samarbete, nämligen CLASP-projektet. CLASP har finanserats i SOCRATES programmet och handlar om forskning om kreativitet i lärande sett från student perspektiv med hjälp av etnografiska forskningsmetoder. Åtta olika Europeiska länder ingår i CLASP och två av föreliggande projektets deltagare har varit aktiva där. Utöver CLASP finns ett flertal andra internationella kontaktytor och samverkanspartners. De uppgifter som framkommer ur etnografiska studier kräver en hög grad av etisk förståelse från forskarnas sida och de riktlinjer och rekommendationer som HSFRs forskningsetiska principer erbjuder blir viktiga, men vi vill tillägga ytterligare aspekter; bl.a. en mycket stor försiktighet inför vad undersökningen kan betyda för dess deltagare (lärare, studeranden, pedagogiska ledare och andra intressenter) som individer och medmänniskor. Hur pedagogiska miljöer ”producerar”, reproducerar eller speglar könsmässiga, klassbundna och etnicitetsrelaterade maktdistinktioner kommer att beaktas.