| Besl. instans: |
HS |
| Ämnesområde: |
Historia |
|
| Namn: |
Hägerdal, Hans |
| Titel: |
Fil doktor |
Kön: |
Man |
|
| Univ./Institution: |
Växjö universitet - Institutionen för Humaniora |
| Projekttitel: |
Det tidigmoderna Timor; mötet mellan inhemska grupper och koloniala intressen. |
| Project title: |
Early Modern Timor; the meeting between indigenous groups and colonial interests. |
| Värdhögskola: |
Växjö universitet |
| SCB-klassificering: |
Historia |
| Beviljat(SEK): |
Bidragsform/Finansieringskälla |
|
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning |
|
641000 |
660000 |
680000 |
|
|
|
 |
| Beskrivning: |
Projektet vill undersöka hur två europeiska kolonialmakter som var rivaler med varandra försökte etablera sin position i ett mindre asiatiskt område och hur den inhemska befolkningen gjorde motstånd mot eller anpassade sig till den koloniala situationen. Det gäller den sydöstasiatiska ön Timor som följs under mer än hundrafemtio år, från ca 1641 till 1811. Nederländska och portugisiska sjöfarare kom till Sydöstasien på 1500-talet på jakt efter handelsmöjligheter och rikedomar. De slog sig bland annat ner på Timor i mitten av 1600-talet och kom sedan att dominera öns politiska liv fram till 1900-talet, vilket i förlängningen ledde till dagens uppdelning i det indonesiska Västtimor och det självständiga Östtimor. Det som hittills har skrivits om Timors äldre historia har mest handlat om vad kolonialmakterna själva gjorde under det att timoresernas respons inför det främmande inflytandet knappast har berörts. Detta projekt vill därför ställa nya frågor om förhållandet mellan kolonisatör och koloniserad. Materialet här är i första hand de outnyttjade dokument från 1600- och 1700-talen som finns bevarade i De Haag i Nederländerna. För det första granskar projektet på ett kritiskt sätt de föreställningar och fördomar kolonialmakten hade om de inhemska folkgrupperna, timoreserna. För det andra undersöks hur de europeiska och timoresiska samhällena kom att möta varandra och vilket utbyte som ägde rum. Hur anpassade timoreserna sig till de tekniskt överlägsna nederländarna och portugiserna? Hur utnyttjade de den intensiva fiendskapen mellan de bägge sjömakterna till sin egen fördel? Hur tog de upp vissa europeiska kulturdrag som katolicismen och formade den efter sin egen omgivning? För det tredje undersöks hur situationen på Timor hänger ihop med kolonialmakternas verksamhet i övrigt, och vilka paralleller som finns mellan Timor och andra fall där två kolonialmakter försökte etablera sig i samma begränsade område. Detta kan i sin tur bli en plattform för nya frågeställningar kring den mångfacetterade europeiska expansionen i seklerna före 1800 och hur utomeuropeiska folkgrupper kunde reagera på den. |
| |
|
| |
 |