Detaljerad information för diarienr 2003-4027
		Besl. instans: NT Ämnesområde: Ekologi och biodiversitet Beslutsdat: 2003-11-10 Namn: Berglund, Anders Titel: Professor Kön: Man Univ./Institution: Uppsala universitet - Institutionen för ekologi och evolution Projekttitel: Avvägningar mellan sexuella signaler och livshistorie-karaktärer hos kantnålsfiskar och kardinalfiskar med omvända könsroller Project title: Sexual signals and life history trade-offs in sex-role reversed pipefish and Banggai cardinalfish Värdhögskola: Uppsala universitet SCB-klassificering: Etologi och beteendeekologi, Marin ekologi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2004 2005 2006   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, naturvetenskaplig-teknikvetenskaplig forskning   540000 540000 540000 Beskrivning: Omvända könsroller hos fiskar: ska honor vara sexiga eller praktiska? Avvägningar mellan sexuella signaler och livshistorie-karaktärer. Kantnålsfiskar ställer alla begrepp om hanliga och honliga roller på huvudet: här blir hanen gravid när honan med en "penis" för över äggen till honom. Under hans graviditet får ynglen syre och näring via en "faderkaka". Honorna konkurrerar om hanarnas gunst, dominanta honor kan hindra sina medsystrars fortplantning, och honorna är större och mer färggranna än hanarna. När det gäller att välja rätt partner är kantnålshanarna mer kräsna än honorna. Men varför konkurrerar då honorna om hanarna? Konkurrens uppstår när en resurs är knapp. Hos de flesta djurarter kan en hona producera betydligt färre avkommor än vad en hane maximalt kan. Detta ger upphov till vad vi kan kalla de "normala" könsrollerna i naturen; hanarna konkurrerar om honorna. Hos kantnålar och andra djur med "omvända" könsroller (där alltså honor konkurrerar om hanar) råder det motsatta förhållandet: honornas maximala fortplantningstakt är högre än hanarnas. En hane kan helt enkelt inte ta emot så många ägg som en hona i snitt producerar, vilket gör hanarna till en begränsande och värdefull resurs för honorna. Honliga anpassningar som attraktiva färger och dominans kommer alltså att gynnas av det sexuella urvalet. Samtidigt investerar honor alltid energi i ägget, och om resurser måste tas från investering i ägg till investering i attraktiva ornament kommer äggantal eller äggkvalité att sjunka. Honor som investerar mycket energi i sexuella ornament får alltså färre eller sämre ägg, och hanar som väljer sådana ornamenterade honor minskar därmed också sin egen reproduktiva framgång. Hos arter med omvända könsroller förväntar vi oss följaktligen att honor utvecklar ornament utan allvarliga men för deras reproduktion, samt att hanarna föredrar sådana honor framför honor med "dyrbara", fekunditetsnedsättande könskaraktärer. Samtidigt bör ornamentet vara en ärlig indikator på kvalité (d.v.s. lågkvalitativa honor skall inte kunna producera karaktären). Så har också fallet visat sig vara hos kantnålarna: de ornament som honorna har (en tillfällig färgteckning) hade inga påvisbara energikostnader. Däremot var det farligt att visa upp ornamentet: när ett rovdjur var i sikte avstod honorna från detta. Vidare var ornamentet socialt kostsamt, då det befanns vara provokativt: det fungerar nämligen också i konkurrens mellan honor om parningstillfällen. Jämbördiga honor fick spendera lång tid på att hävda sig i konkurrensen och fick ständigt sina parningsförsök avbrutna, medan dominanta honor framgångsrikt kunde försvara sin hane och erbjuda honom en snabb, och därmed säker, parning. Dessa kostnader för ornamentet gör därmed att endast högkvalitativa honor har råd att visa upp det, och därmed utgör ornamentet en ärlig signal till hanen om honans kvalité. Vi vill nu få en helhetsbild av hur honor gör avvägningar mellan attraktionsattribut och annat av livets nödtorft, som tillväxt, äggproduktion, överlevnad och parasitresistens. En satsning på det ena går alltid ut över något annat, men hur beror en honas avvägning på hennes egen kondition och av omvärldsfaktorer som partnertillgång, födotillgång, parasittryck och predatortryck? Flera andra fiskarter uppvisar omvända könsroller: den tropiska Banggai-kardinalfisken är en sådan. Här munruvar hanen äggen, och föredrar att para sig med större honor som har fler ägg. Samtidigt föredrar honor att para sig med stora hanar med stor mun, vilken ger bättre plats för äggen. Vid spontan parbildning parade sig alltså stora med stora, och små individer blev hänvisade till varandra. Tvingades fiskarna para sig med en liten partner sjönk parets reproduktiva framgång betydligt jämfört med en parning med stor partner. Detta berodde delvis på att honan tillverkade olika stora ägg för hanar av olika kvalité. Vidare var en stor hane betydligt mindre pigg på parning med en liten hona än vad en stor hona var på att para sig med en liten hane, dvs. könsrollerna var omvända. Denna fisk är nu akut utrotningshotad p.g.a. trycket från fiske till hobby-akvariebruk. Vi vill nu studera genetiskt släktskap inom och mellan populationer samt undersöka populationers sårbarhet vid olika fisketryck.