| Besl. instans: |
NT |
| Ämnesområde: |
Ekologi och biodiversitet |
|
| Namn: |
Anderson, Peter |
|
| Univ./Institution: |
Sveriges Lantbruksuniversitet - Institutionen för Växtvetenskap |
| Projekttitel: |
Insekters val av värdväxt: trade-offs och betydelsen av skadeinducerade dofter från växter |
| Project title: |
Trade-offs in host plant choice and the influence of damage-induced volatiles in an insect |
| Värdhögskola: |
Sveriges Lantbruksuniversitet |
| SCB-klassificering: |
Terrestrisk ekologi, Neurobiologi, Etologi och beteendeekologi |
| Beviljat(SEK): |
Bidragsform/Finansieringskälla |
|
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, naturvetenskaplig-teknikvetenskaplig forskning |
|
405000 |
405000 |
405000 |
|
|
|
 |
| Beskrivning: |
Insekter har en fascinerande förmåga att hitta fram till de växter som de som de utnyttjar som föda. Det är dock fortfarande dåligt känt hur insekter väljer värdväxt. Valet byggs med störst sannolikhet inte bara på växten kvalité som föda utan även på andra faktorer, som graden av konkurrens och angrepp av naturliga fiender. En växt som angrips av en växtätande insekt börjar den producera försvarssubstanser. Bland annat avges flyktiga doftämnen från hela växten. Dessa dofter utnyttjas av parasitsteklar för att hitta lämpliga byten. Parasitsteklarna lägger ägg inne i den växtätande insekten, där parasitstekellarven kläcks, börjar äta på och till sist dödar värddjuret. Genom sin produktion av dofter kan man säga att växten ropar på hjälp att bekämpa angriparen. Växtens reaktion vid angrepp och parasitsteklarnas respons på skade-inducerade dofter är väl studerade. Däremot är det mycket dåligt känt hur de växtätande insekterna reagerar på inducerade dofter från växten. I växtdofterna kan en äggläggande hona få information om växtens kvalitet som föda, om det finns andra insekter på plantan som kan konkurrera om födan och om risken för att hennes avkomma skall angripas av parasitsteklar. Olika växter reagerar olika starkt på angrepp av en växtätare. Det betyder att olika individer av de växter som finns runt en hona varierar i lämplighet som äggläggningsplats. De kan vara olika lämpliga som föda, men också variera i sin förmåga att attrahera naturliga fiender. Det kan vara lämpligare för en hona att lägga sina ägg på en växt där risken för angrepp av parasitsteklar är låg, trots att växten är sämre som föda än andra tillgängliga växter. Den art vi studerar, bomullsflyet, angriper flera olika växter, bl a bomull och lucern. Vi har tidigare visat att honor av bomullsflyet utnyttjar förändringar i bomullsplantor inducerade av skada, när den väljer äggläggningsplats. Den första uppgiften i denna studie blir att identifiera de dofter från bomull som bomullsflyet använder för att välja växt att lägga sina ägg på. Vi kommer vidare att utvärdera om risken för att angripas av parasitsteklar påverkar honans val av värdväxt. I tidigare försök har vi sett att honorna av bomullsflyet väljer ”fel” växt, dvs de lägger sina ägg på växter där larvernas tillväxt är sämre än på andra växter de har tillgång till. Beror detta på att honorna gör en avvägning mellan växtens kvalité som föda och hur stor risken för angrepp av naturliga fiender är på olika växter? En hona som letar värdväxt riskara att angripas av fladdermöss. Vi kommer att undersöka hur närvaro av fladdermusljud påverkar bomullsflyhonors rörelsemönster mellan olika växter och hur det påverkar deras val av värdväxt. I naturen blandas dofter från enskilda växter med dofter från alla andra växter i omgivningen. För en insekt är det en besvärlig uppgift att kunna urskilja dofterna från värdväxten från alla andra dofter. Dofter från andra växter kan maskera eller förändra dofterna från värdväxten. Vi kommer att undersöka hur god förmåga bomullsflyhonor har att skilja mellan dofter från två olika växter i en miljö där dofter från flera olika växter är närvarande. Insekter uppfattar dofter med receptorceller på antennerna. Vi har tidigare visat att bomullsflyhonor har specifika och mycket känsliga receptorer för vissa inducerade bomullsdofter. Vi kommer nu att utvidga denna studie för att få en bättre uppfattning om det finns begränsningar i vilka dofter honor kan uppfatta och honornas förmåga att särskilja dofter. Vidare kommer vi att inleda experiment där vi undersöker hur signalerna från doftreceptorerna integreras i det centrala nervsystemet hos bomullsflyet. Dessa studier öppnar upp ett mycket spännande fält av forskning där man kan studera vilka avväganingar som är viktiga för en god överlevnad hos växtätande insekter. Vi kan därmed få en djupare förståelse för insekters val av värdväxt |
| |
|
|   |
|