Detaljerad information för diarienr 2003-2361  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Utbildningsvetenskap generellt
Beslutsdat: 2003-11-07
Namn: Davidsson, Birgitta
Titel: Fil doktor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Högskolan i Borås - Centrum för lärande och undervisning
Projekttitel: Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum
Project title: Material and social conditions in integrated classrooms
Värdhögskola: Högskolan i Borås
SCB-klassificering: Pedagogik
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2004 2005
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning
  473000 473000
Beskrivning: Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum Projektet tar utgångspunkt i reformen om integration mellan förskoleklass och skola, tidigare forskning om integration mellan förskola/ förskoleklass och skola men också forskning om vad platsen och rummet betyder för barns identitetsskapande och socialisation. Forskning om förskolans och skolans byggnader har haft olika fokus. De har riktats mot hur relationer och kontakter mellan olika grupper möjliggörs inom huskroppen och mot vilka bilder barn har av skolan som kunskapsrum och socialt rum (de Jong, 1994, 1995, 1996; Lind & Åsen, 1999; Skantze, 1986, 1989, 1995,). Studier finns också av vad olika platser och miljöer betyder för barn (Björklid, 2001; Rasmussen, 1999; Titman, 1994). Ett resultat av integrationsreformen är att de flesta förskoleklasser idag är lokalintegrerade i grundskolan. Detta framgår av Skolverkets (2001) uppföljning av integrationsreformen. I Skolverkets slutrapport pekas på att det finns risk att det traditionella klassrummet tar över som gemensamt rum för sexåringar och äldre elever på bekostnad av förskolans mer funktionella och varierade rum. En litteratursökning visar att det saknas studier av och kunskap om vad rummen och deras föremål/artefakter samt sociala villkor betyder för integrationen mellan förskola och skola specifikt. Denna studie är tänkt att bidra med kunskap om detta. Syftet för projektet är att undersöka hur fysiska och sociala villkor materialiseras i integrerade verksamheters klassrum. Det innebär att utifrån observationer och intervjuer undersöka a) klassrummens fysiska och sociala villkor, b) elevers och lärares föreställningar om klassrummens fysiska och sociala villkor och c) hur elevers och lärares tolkningar av klassrummens fysiska och sociala villkor kommer till uttryck i användningen av rummen. Moscovicis teori (1984, 1998, 2000), teorin om sociala representationer, och Corsaros (1997) teori om kamratkulturer utgör projektets teoretiska ram. Den teoretiska ramen utgår från antaganden om att människor har behov av interaktion och social gemenskap för att kunna orientera sig i tillvaron, för att förstå och behärska den och för att skapa mening i sin vardag. Det bygger på att människan både individuellt och som medlem i en grupp aktivt ordnar sin värld och gör den begriplig. Gruppen ses som en viktig bas för hur världen uppfattas, förstås och tolkas och det är gruppens och dess medlemmars delade föreställningar om fenomen och företeelser som är i fokus. I det sociala sammanhanget, i det kollektiva, skapar människan mening. Ett antagande är att barn som tillbringar sin tid tillsammans, deltar i gemensamma aktiviteter, utvecklar gemensamma regler och normer för den miljö de delar. Centrala begrepp för båda teorierna är interaktion, kommunikation och social gemenskap. Projektet genomförs i två steg. Steg ett innebär analys av tidigare insamlade skisser och ritningar av 231 klassrum i 55 olika integrerade verksamheter. I steg två väljs ett mindre antal av dessa verksamheter ut för fördjupade studier. Dessa data samlas in genom deltagande observation samt intervjuer av elever och lärare, individuellt och i grupp. Projektet omfattar också forskningsanknytning av lärarutbildning vad gäller datainsamling och analys av data. Projektets uppläggning möjliggör praktiknära studier av hur fysiska och sociala villkor tolkas och materialiseras vid integration mellan förskola och skola. Det ger också möjlighet att få kunskap om vilken innebörd och vilket inflytande dessa villkor har över elevers socialisation i skolans vardag. Att undersöka klassrummets fysiska och sociala villkor kan dessutom ge information om hur integration markeras genom hur material och föremål tillskrivs barn i olika åldrar, speciella lärargrupper eller kunskapstraditioner. Resultaten kommer att föras tillbaka till lärarutbildningen och skolan i syfte att inspirera till reflektion över rummens betydelse för integration men också för elevers lärande och socialisation.