Detaljerad information för diarienr 2003-2120
		Besl. instans: HS Ämnesområde: Antropologi Beslutsdat: 2003-11-04 Namn: Thurén, Britt-Marie Titel: Professor Kön: Kvinna Univ./Institution: Göteborgs universitet - Institutionen för globala studier Projekttitel: Genus och kulturella förändringar i urban spansk miljö Project title: Gender and Cultural Change in a Spanish City Värdhögskola: Göteborgs universitet SCB-klassificering: Socialantropologi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2004 2005   Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning   636000 664000 Beskrivning: HUR GICK DET SEDAN? GENUS OCH FÖRÄNDRING I EN SPANSK STORSTAD. En antropologisk studie av Britt-Marie Thurén, Karin Ekström, Anette Svensson. För 20 år sedan gjorde Britt-Marie Thurén fältarbete i en arbetarklassförstad till Valencia, Spanien. Kvinnorna i stadsdelen, kallad Benituria, hade på kort tid upplevt stora förändringar i materiella omständigheter, livsstilar och åsikter. De talade om dem på ett positivt sätt, även om många också kände sig osäkra och "fulla av motsägelser". Spanien som helhet hade då nyligen genomgått snabba och positiva förändringar. Demokrati och förändring var modeord och framtiden tedde sig ljus. Detta gjorde nog att folk var ovanligt villiga att ifrågasätta gamla uppfattningar. Hur gick det sedan? Idag är förändring fortsatt ett framträdande samtalsämne men ses allt mer som problematisk. På genusfronten har den dock satt spår som de flesta tolkar som positiva. Dagens unga kvinnor tar för givet att de skall studera och arbeta i samma omfattning som män. De vill också gifta sig och få barn. Grundinställningen är att kvinnor och män har liknande önskemål och rättigheter. Detta projekt är en omstudie. Att ställa ungefär samma frågor cirka en generation efter den första studien bör ge en dynamisk bild där det som driver den kulturella förändringen framgår, t ex motsägelser och mångtydigheter. Hur konstrueras genus idag? Hur relateras uppfattningar kring genus till uppfattningar om förändring? Vilka frågor är strategiskt centrala för dem som vill förändra genusordningen? Och för dem som vill bevara den? Vilka aspekter av genusordningen tenderar att förändras mest resp minst? Vilka delar av det sociala livet organiseras med hjälp av genus och hur motiveras detta? Hur symboliseras genuskategorierna och hur konstrueras deras respektive egenskaper? Vad får detta för konsekvenser för försörjning, för resursfördelning, för beslutsfattande? Och för individers personliga autonomi? Hur skapar människor sig själva som kvinnor och män? Sådana frågor är intressanta för all genusforskning. Etnografi kring dem behövs för att öka förståelsen av genus överallt i världen och särskilt under sådana förhållanden som rått i Europa under det senaste seklet. Data från Benituria säger mycket om vad som händer i hela Spanien och på vissa sätt även i övriga Europa. De specifika spanska erfarenheterna ger också kunskap om historiska skeenden som underlättar förändring i genusförhållanden. Kanske blev genuskritiska diskurser mycket legitima i Spanien under övergångstiden från francodiktaturen, då all slags samhällskritik blomstrade i demokratiseringsprocessens hägn. Vad händer när en sådan period övergår i en mer normal tid av långsam förändring och en tendens till förnyat försvar av det bestående? I detta projekt omstuderas Benituria både av samma antropolog som sist och två yngre antropologer. Resultaten bör bli intressanta vad gäller kontrasten mellan tidpunkter, kontrasten mellan generationer i Benituria och kontrasten mellan två generationer antropologer. Projektet består av tre delstudier. Britt-Marie Thurén återknyter kontakter med informanter från förra studien och andra i samma ålder. Hur ser kvinnor i 50-60-årsåldern tillbaka på sina liv? Vilka händelser och erfarenheter lyfter de fram som mest avgörande? Vilka frågor ses som relaterade till genus? Är de desamma nu som 20 år tidigare? Vilka nya bekymmer och förhoppningar vill de berätta om? Karin Ekström undersöker unga kvinnors genussyn. Hur förhåller de sig till beskrivningar av genusförhållanden i mödrarnas ungdom? Hur förhåller de sig till den nu rådande genussynen och det faktum att den ofta krockar med materiella omständigheter? En helhetsbild eftersträvas, men temat sexualitet kommer att vara centralt, då sexualitet och genus är nära sammankopplade, särskilt i Spanien. Lika centralt är kommunikation. Idag har användningen av medier ökat betydligt, och nya former för medier har tillkommit. Medier utgör ett viktigt forum för kulturella förhandlingar kring genus. Anette Svensson kommer därför att studera frågor som: Hur framställs genus i medier? När och hur använder kvinnor och män sig av media? Vilken koppling görs mellan mediernas innehåll och det egna livet? De tre fältarbetena läggs i tiden så att de överlappar något men så att var och en tillbringar större delen av tiden i fält ensam. På så sätt kombineras den traditionella antropologiska fältsituationen med de möjligheter lagarbetet ger.