| Besl. instans: |
HS |
| Ämnesområde: |
Statsvetenskap |
|
| Namn: |
Rothstein, Bo |
| Titel: |
Professor |
Kön: |
Man |
|
| Univ./Institution: |
Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen |
| Projekttitel: |
Politiska institutioner och sociala normer. |
| Project title: |
Political Institutions and Social Norms |
| Värdhögskola: |
Göteborgs universitet |
| SCB-klassificering: |
Statskunskap, Statskunskap, Forskning om offentlig sektor |
| Beviljat(SEK): |
Bidragsform/Finansieringskälla |
|
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
|
|
Långsiktigt stöd till ledande forskare/ Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning |
|
557490 |
571430 |
585715 |
|
|
|
 |
| |
Långsiktigt stöd till ledande forskare/Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning |
|
337500 |
337500 |
337500 |
|
|
|
 |
| |
Långsiktigt stöd till ledande forskare/Vetenskapsrådet, humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning |
|
|
|
|
951802 |
951802 |
951802 |
 |
| Beskrivning: |
Politiska instituitoner och sociala normer
Syftet med projektet är att stödja ett forskningsnätverk som fokuserar på relationen mellan politiska institutioner och sociala normer. De frågor som ställs är följande: På vilket sätt påverkar de politiska institutionernas utformning och praktik de normer och värderingar som dominerar den politiska dagordningen i olika samhällen. Bland de sociala normer som särskilt fokuseras kan nämnas följande:
Tillit till andra människor. Förtroende och samarbete mellan olika sociala/etniska grupper. Uppfattningar social jämlikhet. Inställning till ekonomisk och politisk rättvisa. Synen på jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppfattningar om olika rättsreglers legitmitet. Inställning till korruption (att begära och betala mutor).
Utgångspunkterna är att det dels finns mycket stora variationer mellan olika samhällen i medborgarnas uppfattningarna om sociala normer som dessa, vilket naturligtvis har stor betydelse för den politiska opinionsbildningen. Dels att politiska institutioner, som t ex olika system för välfärdspolitiken, rättsregler, etc. bidrar till att skapa dessa sociala normer. Det innebär t ex att man inte bör förstå politiska skillnader mellan olika länder vad gäller sådant som t ex jämlikhet och jämställdhet, med hänvisning till någon form av nedärvda eller inneboende förhållanden. Istället kan förklaringen ligga på hur man skapat politiska institutioner.
Ett delsyfte är sålunda att förena den politiska filosofins analyser av vad som bör menas med rättvisa, jämlikhet och social tillit med empirisk forskning om effekterna av olika sätt att utformna de politiska institutionerna i olika samhällen. Ett annat delsyfte är att undersöka förutsättningarna för att politiska aktörer skall kunna skapa den slags politiska institutioner som bidrar till att stärka de sociala normer som utgör grunden för ett demokratiskt samhället.
Två begrepp är centrala i denna forskning. Det ena är socialt kapital, med vilket förstås förtroende och tillit mellan människorna i samhället samt förekomsten av sociala nätverk. Tillgången till socialt kapital visar sig vara en viktig faktor när det gäller både demokratins sätt att fungera och ekonomisk tillväxt. Det andra centrala begreppet är kvalitén i politikens institutioner ("quality of government"). Detta handlar om i vilken utsträckning de offentliga institutionerna har sådan kompetens och etik att medborgarna uppfattar dem som legitima och anser att de är att lita på. Forskning om relationen mellan dessa två faktorer är av central betydelse för den forskning som bedrivs i nätverket.
Nätverket har sin bas vid statsvetenskapliga institution i Göteborg och omfattar ett femtontal forskare och forskarstuderande. Det inkluderar även samarbete med ett flertal andra ämnen såsom ekonomi, psykologi historia och juridik.
|
| |
|
|   |
|