Detaljerad information för diarienr 2002-6089
		Besl. instans: M Ämnesområde: Drug addiction Beslutsdat: 2002-11-19 Namn: Franck, Johan Titel: Docent Kön: Man Univ./Institution: Karolinska Institutet - Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, CNS Projekttitel: Pharmacological treatment of substance dependence Project title: Pharmacological treatment of substance dependence Värdhögskola: Karolinska Institutet SCB-klassificering: Arbetsfysiologi, Epidemiologi, Neurokemi Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2003 2004 2005   Projektbidrag/ Särskild satsning på klinisk forskning (M)   208000 208000 208000 Beskrivning: Amfetamin är en av de vanligaste illegala drogerna i Sverige. Enligt CAN:s årsrapport uppgav ca 4% av de mönstrande värnpliktiga att de använt amfetamin, och bland tunga narkotikamissbrukare utgör injektionsmissbruk av amfetamin ca 75% av det totala missbruket (CAN, 1999). En ökning av antalet vårdtillfällen i förknippade med amfetaminmissbruk, samt en markant ökning av antalet beslag av amfetamin som redovisas av polis och tull visar att problemet tenderar att öka. En oroande trend är också att ungdomar i allt högre utsträckning använder amfetamin eller amfetaminliknande preparat (MDA, MBDB, MDE) (CAN, 1999). Statistik från Maria Ungdom i Stockholm visar bland annat ett stort antal fall av injektionsmissbruk bland tonåringar av amfetamin under de senaste åren. Detta kan förutom de akuta riskerna också medföra att ett allt större antal personer fastnar i ett långvarigt drogmissbruk, med de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som detta kan innebära. I nuläget finns inga systematiskt utprövade och dokumenterade behandlingsalternativ för amfetaminmissbrukare, vilket i ljuset av den ökade användningen av drogen är oroande. Forskningen kring amfetaminmissbruk är också den sparsam, förmodligen beroende på att amfetaminmissbruket tidigare varit mindre utbrett än t.ex. kokain och heroin i viktiga forskningsländer som USA. Amfetaminmissbruket visar tydliga tecken på att nu öka också i USA. Till stor del har resultat från forskning om kokainmissbruk tillämpats på amfetaminmissbruk, då drogerna har vissa gemensamma biokemiska och neurobiologiska verkningsmekanismer. Viktiga skillnader har dock konstaterats t.ex. vad gäller demografiska och personlighetsrelaterade faktorer hos missbrukare av respektive drog (Stark & Campbell, 1988; Huber et. al., 1997), vilket tyder på att det är viktigt att skilja de båda drogerna åt, t.ex. i behandlingsforskning. Amfetamin verkar i hjärnan genom att stimulera frisättning av dopamin, en signalsubstans som är kopplad till känslor av lust och välbefinnande. Dopaminet regleras i sin tur av endorfiner, opiatliknande signalsubstanser som kan förstärka eller dämpa dopaminfrisättningen. Läkemedel som blockerar endorfinerna har nyligen börjat användas för att behandla alkoholberoende. Djurförsök har visat att sådana läkemedel även dämpar effekten av amfetamin, både på dopaminfrisättningen i hjärnan, men även olika beteenden som amfetamin orsakar. Följande projekt syftar till att analysera hur effekterna av amfetamin på människa kan motverkas genom att blockera endorfinernas receptorer med olika läkemedel. Projektet innefattar en kartläggning av vilka typer av opiatreceptorer (endorfinreceptorer) som indirekt aktiveras av amfetamin. Effekten av små doser av amfetamin på stressnivå, blodtryck och stämningsläge hos friska försökspersoner skall undersökas, samt om effekten kan motverkas genom läkemedel. Vidare undersöks om läkemedel kan dämpa det "drogsug" som amfetaminberoende patienter känner då de tittar på bilder av olika situationer eller föremål förknippade med drogmissbruk. En klinisk prövning av läkemedel i kombination med psykologisk behandling för patienter med amfetaminberoende planeras.