Detaljerad information för diarienr 2014-1786  
 
 
Besl. instans: U
Ämnesområde: Övrigt generellt
Beslutsdat: 2014-10-27
Namn: Lenz Taguchi, Hillevi
Titel: Professor Kön: Kvinna
Univ./Institution: Stockholms universitet - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Projekttitel: FÖRSTÄRKNING AV FÖRSKOLEBARNS UPPMÄRKSAMHETS, SPRÅK OCH KOMMUNIKATIONS FÖRMÅGOR: EN INTERDISCIPLINÄR STUDIE AV SOCIO-EMOTIONELLT LÄRANDE OCH DATORISERAD UPPMÄRKSAMHETSTRÄNING
Project title: ENHANCING PRESCHOOL CHILDREN´S ATTENTION, LANGUAGE AND COMMUNICATION SKILLS: AN INTERDISCIPLINARY STUDY OF SOCIO-EMOTIONAL LEARNING AND COMPUTERIZED ATTENTION TRAINING
Värdhögskola: Stockholms universitet
SCB-klassificering: Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap, Didaktik, Jämförande språkvetenskap och lingvistik
Beviljat(SEK): Bidragsform/Finansieringskälla   2015 2016 2017 2018
  Projektbidrag/
Vetenskapsrådet, övrig forskning
  2600000 3680000 4000000 3664000
Beskrivning: Är uppmärksamhet något som bäst tränas med hjälp av ett datorprogram, eller utvecklas uppmärksamhet bäst i socialt samspel kring ett gemensamt lärandeobjekt? Kanske har de två metoderna olika fördelar? Syftet med denna interdisciplinära studie är att undersöka två vanligt förekommande pedagogiska metoder för att främja barns lärande i svensk förskolepraktik: så kallade utforskande läroprocesser respektive datorbaserade program för att träna uppmärksamhet. Väl beprövade metoder från pedagogik, lingvistik och kognitiv neurovetenskap används för att producera ny evidensbaserad kunskap om mötet mellan barns lärande och hjärnans funktioner i olika pedagogiska praktiker. Mer specifikt är det den pedagogiska metodens inverkan på a) barnens språk- och kommunikationsutveckling b) uppmärksamhetsförmåga c) sociala kompetens som studeras. I förskolans läroplan (Lpfö10) står det att verksamheten ska utveckla barnens sociala och kommunikativa kompetenser, stimulera deras nyfikenhet, uppmärksamhet, samarbets- och problemlösningsförmågor. Även barnens förmåga till empati, omtanke och öppenhet och respekten för olikhet skall utvecklas. Formuleringarna utgår från ett helhetsperspektiv på utveckling och lärande som innebär att kunskaper och färdigheter, problemlösning och abstrakt tänkande tränas i sociala vardagsprocesser med andra barn och vuxna. Att kunna interagera socialt, styra och vidmakthålla sin uppmärksamhet, och uttrycka sina egna och andras tankar och känslor är viktiga förmågor för att lyckas med såväl framtida studier som yrkesliv visar tidigare forskning. Ökad kunskap om hjärnan och dess utveckling understryker vikten av väl fungerade förskolemiljöer och tidigt stöd för barn med svårigheter inom områdena språk/kommunikation, uppmärksamhet och social interaktion. Detta gäller i synnerhet barn från resurssvaga miljöer och där framför allt pojkar. Frågan är dock vilken typ av pedagogisk praktik som bäst kan gynna dessa och andra barns utveckling och lärande. Projektets följer sex förskolor i Stockholmsområdet under två års tid. Tre förskolor ligger i områden som kan betraktas som resursstarka och övriga tre ligger i socioekonomiskt mer belastade bostadsområden. De pedagogiska metoder som jämförs är socioemotionellt lärande (SEL), som utgår från problemlösning, grupparbeten och relationellt lärande, och datorbaserat lärande, där digitalt lärande, tydliga mål och individuella lärandeprocesser är centrala. På två av förskolorna, en i vardera område, kommer SEL-pedagogiken att utvecklas genom regelbunden handledning under interventionstiden. På två andra förskolor, en i vardera område, införs den datorbaserade pedagogiken. De resterande två förskolorna fungerar som kontrollgrupp. För att kunna utvärdera hur språk- och kommunikationsutveckling fortlöper ? och eventuellt påverkas av pedagogiken ? testas barnens språkliga förmåga på samtliga sex förskolor före projektstart och efter avslutat projekt. För att kunna följa samma barn under hela projekttiden och få möjlighet att bedöma utvecklingen av deras verbala förmåga, riktar sig projektet till de ca 140 barn som är i 3-årsåldern vid projektstart. Parallellt med interventionen på de fyra förskolorna kommer ytterligare observationer av barnens språk-, kommunikations- och uppmärksamhetsförmåga att regelbundet utföras på alla sex förskolor i punktvisa datainsamlingar av olika lärandesituationer: a) interventionspraktiker (SEL resp. datorbaserad) b) samlingarna c) slumpvisa lärandepraktiker. Ett balanserat urval av de barn som ingår i studien deltar i ett avslutande neurokognitivt experiment. Där testas hur uppmärksamhet kan styras både med och utan sociala medel och hur detta påverkar hjärnaktivitet i form av hjärnvågor (EEG). EEG-inspelningar är odramatiska och görs helt smärtfritt. Resultaten från de olika datainsamlingarna analyseras på gruppnivå med avseende på barnets kön samt vilket område barnets förskola ligger i. Resultaten från denna studie där pedagogik, lingvistik och kognitionsneurologi möts kan få stor betydelse för utformandet av förskolans pedagogiska lärandepraktiker i förhållande till olika grupper av barn.